It's not goodbye, it's see you later.
Okej, jag har inte den blekaste hur jag ska kunna summera den hittills mest händelserika veckan i mitt liv, i ett enda sketet blogginlägg, men jag ska göra mitt bästa. Kan dessutom inte sitta uppe länge till så ska hålla det så kort jag kan.
tror dessutom att det bara kommer handla om avslutet i Atlanta. I Nästa inlägg skrivs det om SF. Jag lovar.
Fredag 31/12
Jag jobbade. Amber och Courtenay kom över, jag la ungarna (Izabella var i Virginia, så bara William och Maggie) och vi myste framför tvn (Atlanta har den här grejen att istället för "drop the ball" som N.Y gör, så släpper dom en persika. Japp, skit lame, bara en gigantisk persika som faller till marken.. ) med skumpa och en drös telefonsamtal till precis alla och deras brorsor också.
Kvällen avslutades för min del i gästrummet på mellanvåningen så jag kunde vara nära maggie, då A och E inte kommit hem än... kl var nu 4... Vaknar med ett ryck kl 6 av att william genom babymonitorn försöker tala om för mig att han vill upp. Jag hämtar honom, inser att A och E fortfarande inte är hemma. Vafan. Blir skitförbannad, ringer dom typ 4864 gånger, de kommer hem, jag går och lägger mig typ två timmar.
Senare på dagen åkte vi iväg hela familjen och käkade hamburgare på ett ballt 50-talsställe. De bad om ursäkt och jag var mindre arg.
Fortfarande trött dock efter typ 4 timmars sömn.
Väl hemma bytes det om och jag beger mig mot Erics, som hade fest. Det var bäst. Folket bestog till största del av alla de nära jag umgicks mycket med innan shad-incidenten. Awesome. Jag svängde mina lurviga och hade skittrevligt med Eric och två galet roliga lesbiska brudar ända fram till 7-snåret (alla andra hade droppat av mellan 2 och 4..)
Vaknade med ett ryck morgonen efter, minns inte riktigt hur, var och när jag gick och la mig men tänkte att man lever ju bara en gång och åkte med Kyle för att käka frulle. Vi hamnade på wafflehouse och han körde därefter hem mig då jag ca en timme senare måste till ett Au-pairmöte.
Kommer självklart försent, bakfull och dan. (3 timmars sömn uppepå föregående natts insomnia satt inte heller helt rätt).. Efter mötet lyckas Julia, Lucia och Christine att tjata med mig på en snabb fika i avenues. Det som skulle gå snabbt förvandlas snabbt till en seg shoppingrunda och jag försöker skylla på mina värdföräldrar att jag måste gå (De skulle förvisso till kompisar och käka middag, så jag va tvungen att va hemma en viss tid). Julia börjar stortjuta och slänger sig på mig. Jag får panik, klämmer fram en tår tillbaka och mer eller mindre springer därifrån.
Art smsar; Kan du köpa 3 lime åt mig?
vafan. Jag vill hem och sova. och packa. låt mig va. Men ok, jag köper hans förbannade limes.
Courtenay smsar: Kaffe på bucks?
Aaah, men jag måste vara hemma om typ 30 min (lögn, jag vill bara hem och sova...)
Court: Sounds good.
Väl efter en 10 min kaffe rullar Miriam in på parkeringen. Mer eller mindre tvingar med mig till affären och köper dyra hej-då-smycken åt mig (bild kommer). Vi åker tillbaka till starbucks för att hämta vanen, jag går med på att hon kan följa med mig hem och umgås lite när familjen åker på middag.
Somnar nästan vid ratten på vägen hem.
Rullar in på min gata och ser ca 15-20 bilar längs med huset. Känner igen varenda jävla bil.
Förstår ingenting. Kommer in i köket. Möts av precis alla ansikten jag lärt känna och kommit nära detta år. Alla var där. Sjävklart också au-pair-tjejerna, courtenay och Miriam, som alla fått i uppgift att uppehålla mig under dagen. Elizabeth hade styrt med allt. Det fast hur mycket mat som helst (självklart all MIN favoritmat), obegränsat med öl och alla de jag tyckte mest om.
Kort sagt, trots ca 7 tim sömn på totalt ca 60 timmar, världens bästa helg.
nu, sova. Upp tidigt imorn. Lovar ett inlägg imorn om SF.
/k
tror dessutom att det bara kommer handla om avslutet i Atlanta. I Nästa inlägg skrivs det om SF. Jag lovar.
Fredag 31/12
Jag jobbade. Amber och Courtenay kom över, jag la ungarna (Izabella var i Virginia, så bara William och Maggie) och vi myste framför tvn (Atlanta har den här grejen att istället för "drop the ball" som N.Y gör, så släpper dom en persika. Japp, skit lame, bara en gigantisk persika som faller till marken.. ) med skumpa och en drös telefonsamtal till precis alla och deras brorsor också.
Kvällen avslutades för min del i gästrummet på mellanvåningen så jag kunde vara nära maggie, då A och E inte kommit hem än... kl var nu 4... Vaknar med ett ryck kl 6 av att william genom babymonitorn försöker tala om för mig att han vill upp. Jag hämtar honom, inser att A och E fortfarande inte är hemma. Vafan. Blir skitförbannad, ringer dom typ 4864 gånger, de kommer hem, jag går och lägger mig typ två timmar.
Senare på dagen åkte vi iväg hela familjen och käkade hamburgare på ett ballt 50-talsställe. De bad om ursäkt och jag var mindre arg.
Fortfarande trött dock efter typ 4 timmars sömn.
Väl hemma bytes det om och jag beger mig mot Erics, som hade fest. Det var bäst. Folket bestog till största del av alla de nära jag umgicks mycket med innan shad-incidenten. Awesome. Jag svängde mina lurviga och hade skittrevligt med Eric och två galet roliga lesbiska brudar ända fram till 7-snåret (alla andra hade droppat av mellan 2 och 4..)
Vaknade med ett ryck morgonen efter, minns inte riktigt hur, var och när jag gick och la mig men tänkte att man lever ju bara en gång och åkte med Kyle för att käka frulle. Vi hamnade på wafflehouse och han körde därefter hem mig då jag ca en timme senare måste till ett Au-pairmöte.
Kommer självklart försent, bakfull och dan. (3 timmars sömn uppepå föregående natts insomnia satt inte heller helt rätt).. Efter mötet lyckas Julia, Lucia och Christine att tjata med mig på en snabb fika i avenues. Det som skulle gå snabbt förvandlas snabbt till en seg shoppingrunda och jag försöker skylla på mina värdföräldrar att jag måste gå (De skulle förvisso till kompisar och käka middag, så jag va tvungen att va hemma en viss tid). Julia börjar stortjuta och slänger sig på mig. Jag får panik, klämmer fram en tår tillbaka och mer eller mindre springer därifrån.
Art smsar; Kan du köpa 3 lime åt mig?
vafan. Jag vill hem och sova. och packa. låt mig va. Men ok, jag köper hans förbannade limes.
Courtenay smsar: Kaffe på bucks?
Aaah, men jag måste vara hemma om typ 30 min (lögn, jag vill bara hem och sova...)
Court: Sounds good.
Väl efter en 10 min kaffe rullar Miriam in på parkeringen. Mer eller mindre tvingar med mig till affären och köper dyra hej-då-smycken åt mig (bild kommer). Vi åker tillbaka till starbucks för att hämta vanen, jag går med på att hon kan följa med mig hem och umgås lite när familjen åker på middag.
Somnar nästan vid ratten på vägen hem.
Rullar in på min gata och ser ca 15-20 bilar längs med huset. Känner igen varenda jävla bil.
Förstår ingenting. Kommer in i köket. Möts av precis alla ansikten jag lärt känna och kommit nära detta år. Alla var där. Sjävklart också au-pair-tjejerna, courtenay och Miriam, som alla fått i uppgift att uppehålla mig under dagen. Elizabeth hade styrt med allt. Det fast hur mycket mat som helst (självklart all MIN favoritmat), obegränsat med öl och alla de jag tyckte mest om.
Kort sagt, trots ca 7 tim sömn på totalt ca 60 timmar, världens bästa helg.
nu, sova. Upp tidigt imorn. Lovar ett inlägg imorn om SF.
/k
There was a time when you'd let me know what's really going on below, but now you never show that to me, do you?
Åh, jag spricker av känslor.
Var ju egentligen tänkt att jag skulle ägna kvällen åt att skriva och lägga upp bilder från julen här. Och jag lovar, det kommer, för det var den mest otroliga, fantastiska jul någonsin. Allt var väldigt häftigt och jag är så tacksam över att jag fått uppleva en riktig amerikansk jul.
Men ikväll måste jag ägna min tid och mina tankar åt något annat. Kanske är en blogg inte det mest idealiska eller kanske ens mest stilfulla stället att bara basunera ut mina kaotiska tankar och känslor på, men var skulle det annars vara?
San Francisco närmar sig med stormsteg. Shit, för några månader sedan hette det "I'm leaving in January", men nu är det "I'm leaving next thursday". Det känns så otroligt att jag nog inte fattat det. Kanske är det som för ett år sedan, när jag kom hit, att jag inte fattar det efter typ en vecka eller två på plats.
Har fortfarande så mycket packning framför mig, men lyckades röja undan all den tråkiga sorteringen av papper och skit jag samlat på mig under detta år i helgen som just passerade.
Men.. Jag har en sån överväldigande känsla av separationsångest hängande över mig, varje minut på dygnet. jag drömmer tillochmed mardrömmar om skiten. Jag har under mitt år här träffat, lärt känna och kommit väldigt nära så mycket människor. Jag är rädd för vad som komma skall, att jag ska åka härifrån och bara glömma, som om allt varit en enda stor dröm. Eller snarare, att det kommer att bara bli ett minne. Jag är inte redo och jag undrar om jag kommer att bli det. Kanske är jag bara inte redo för att jag nyligen började känna mig bekväm och hemma med allt här. Herregud, jag menar ... Jag kör bil och käkar snabbmat samtidigt. Jag blir irriterad på folk som tar för lång tid på sig i drive-thru-kön till bankomaten. Jag säger "Heeey, how are you?" utan att jag bryr mig ett skit. Jag antar att jag har blivit det jag fruktade så mycket innan jag åkte; Amerikaniserad. (nej, jag kommer dock aldrig göra en "ååh jag kommer inte ihåg det ordet på svenska!!". Patetiskt.)
Missförstå mig dock inte, jag är sjukt exalterad över cali och det kommer att bli grymt. Det är jag säker på. Men sen då? Efter 6 månader?
aaah. Mina inre känslor driver mig till vansinne.
Och. Det kommer att bli speciellt jobbigt att lämna Dig. Du har absolut betytt mest här. Det är nog bra att du inte kan svenska, för du kommer inte läsa det här. Och jag kommer inte heller berätta det för dig. Men ikväll sjönk mitt hjärta. Igen. Som det gjorde för bara en sisådrär 5 månader sedan. Jag är trött på att falla, och sen inte kunna avsluta det.
Jag fötrjänar inte dig, och du förtjänar antagligen inte mig heller. Och mitt hjärta är inställt på cali, precis som det var inställt på USA för drygt ett år sedan. Så det är så här det kommer att gå.
Jag är dock så tacksam över att jag träffade dig. Din närhet och ditt hem blev mitt säkra ställe. Jag rymde till dig såfort jag behövde komma ut. Du blev kort (och väldigt klysché-aktigt) sagt min räddning. Jag är glad att jag träffade dig, jag är ledsen att jag lämnar dig.
Vill bara tänka att allt har en mening. Kanske är jag en fri själ som inte vill vara uppbunden. Förhoppningsvis. Jag är ung, jag BORDE inte vara uppbunden. Men sådär ibland skulle det vara skönt med ett avbrott, en bas att stå på. Fast jag har valt att vara långt ifrån den basen och jag håller fast vid min plan.
Och nu börjar inlägget bara gå utför, så borde sluta här. Orden rann ur fingrarna på mig och jag behövde skriva av mig. Tack du som läst.
Ett jul-inlägg kommer vilken dag som helst.
Godnatt us.
/k
Var ju egentligen tänkt att jag skulle ägna kvällen åt att skriva och lägga upp bilder från julen här. Och jag lovar, det kommer, för det var den mest otroliga, fantastiska jul någonsin. Allt var väldigt häftigt och jag är så tacksam över att jag fått uppleva en riktig amerikansk jul.
Men ikväll måste jag ägna min tid och mina tankar åt något annat. Kanske är en blogg inte det mest idealiska eller kanske ens mest stilfulla stället att bara basunera ut mina kaotiska tankar och känslor på, men var skulle det annars vara?
San Francisco närmar sig med stormsteg. Shit, för några månader sedan hette det "I'm leaving in January", men nu är det "I'm leaving next thursday". Det känns så otroligt att jag nog inte fattat det. Kanske är det som för ett år sedan, när jag kom hit, att jag inte fattar det efter typ en vecka eller två på plats.
Har fortfarande så mycket packning framför mig, men lyckades röja undan all den tråkiga sorteringen av papper och skit jag samlat på mig under detta år i helgen som just passerade.
Men.. Jag har en sån överväldigande känsla av separationsångest hängande över mig, varje minut på dygnet. jag drömmer tillochmed mardrömmar om skiten. Jag har under mitt år här träffat, lärt känna och kommit väldigt nära så mycket människor. Jag är rädd för vad som komma skall, att jag ska åka härifrån och bara glömma, som om allt varit en enda stor dröm. Eller snarare, att det kommer att bara bli ett minne. Jag är inte redo och jag undrar om jag kommer att bli det. Kanske är jag bara inte redo för att jag nyligen började känna mig bekväm och hemma med allt här. Herregud, jag menar ... Jag kör bil och käkar snabbmat samtidigt. Jag blir irriterad på folk som tar för lång tid på sig i drive-thru-kön till bankomaten. Jag säger "Heeey, how are you?" utan att jag bryr mig ett skit. Jag antar att jag har blivit det jag fruktade så mycket innan jag åkte; Amerikaniserad. (nej, jag kommer dock aldrig göra en "ååh jag kommer inte ihåg det ordet på svenska!!". Patetiskt.)
Missförstå mig dock inte, jag är sjukt exalterad över cali och det kommer att bli grymt. Det är jag säker på. Men sen då? Efter 6 månader?
aaah. Mina inre känslor driver mig till vansinne.
Och. Det kommer att bli speciellt jobbigt att lämna Dig. Du har absolut betytt mest här. Det är nog bra att du inte kan svenska, för du kommer inte läsa det här. Och jag kommer inte heller berätta det för dig. Men ikväll sjönk mitt hjärta. Igen. Som det gjorde för bara en sisådrär 5 månader sedan. Jag är trött på att falla, och sen inte kunna avsluta det.
Jag fötrjänar inte dig, och du förtjänar antagligen inte mig heller. Och mitt hjärta är inställt på cali, precis som det var inställt på USA för drygt ett år sedan. Så det är så här det kommer att gå.
Jag är dock så tacksam över att jag träffade dig. Din närhet och ditt hem blev mitt säkra ställe. Jag rymde till dig såfort jag behövde komma ut. Du blev kort (och väldigt klysché-aktigt) sagt min räddning. Jag är glad att jag träffade dig, jag är ledsen att jag lämnar dig.
Vill bara tänka att allt har en mening. Kanske är jag en fri själ som inte vill vara uppbunden. Förhoppningsvis. Jag är ung, jag BORDE inte vara uppbunden. Men sådär ibland skulle det vara skönt med ett avbrott, en bas att stå på. Fast jag har valt att vara långt ifrån den basen och jag håller fast vid min plan.
Och nu börjar inlägget bara gå utför, så borde sluta här. Orden rann ur fingrarna på mig och jag behövde skriva av mig. Tack du som läst.
Ett jul-inlägg kommer vilken dag som helst.
Godnatt us.
/k
Here comes santa claus, right down santa claus lane.
98.5, julmusik dygnet runt. Kan det bli bättre? nej.
Klockan är 10.40 och jag har redan varit vaken i 4 timmar. Det suger ju lite. Vad som suger ännu mer är att jag pratar med Jenny benny bananpaj och det aset (I love you) sitter och mumsar på Marias Julkola.
Det var inte förrän det börjades pratas om revbensspjäll och julkola som alla mina hemlängtanskänslor kom fram.
Mamma erbjöd sig förvisso att skicka lite revbensspjäll, men aah. Frågan är ju om jag verkligen skulle äta det om det skickats från sverige..
Förresten mamma, dina små uppmuntrande kommentarer varje gång jag skriver blogg är väl det som får mig att faktiskt skriva fler inlägg :)
Nu har jag iallafall fått ett datum om när flytten går. Dock inget flyg bokat än. Jävla cultural care.
Den 6e Januari kommer jag sätta mig på ett plan mot san francisco och jag längtar grymt mycket. Jag menar, 5 minuter från golden gate bron, kan det bli bättre?
Och lugn, papi. Jag ska hålla mig undan från jordbävningar ;)
Som sagt, jag längtar massor, men min separationsångest från familj, vänner och allt annat här i georgia gör att jag inte kan vara superglad. Det kommer kort sagt att bli svårt.
Och fy fan vad jag hatar julstress, jobbar ju dygnet runt känns det som nu när Elizabeth har fullt styr med allt inför jul. Är dock själv klar med shopping och inslagning, men har dessvärre lovat att hjälpa henne med sistnämnda, då jag efter en hel del övning råkar vara expert på ämnet.
Nu hör jag William genom babymonitorn. Han har sovit på tok för lite och jag ska nu genom telepati få honom att somna om.
Puss!
/k
Klockan är 10.40 och jag har redan varit vaken i 4 timmar. Det suger ju lite. Vad som suger ännu mer är att jag pratar med Jenny benny bananpaj och det aset (I love you) sitter och mumsar på Marias Julkola.
Det var inte förrän det börjades pratas om revbensspjäll och julkola som alla mina hemlängtanskänslor kom fram.
Mamma erbjöd sig förvisso att skicka lite revbensspjäll, men aah. Frågan är ju om jag verkligen skulle äta det om det skickats från sverige..
Förresten mamma, dina små uppmuntrande kommentarer varje gång jag skriver blogg är väl det som får mig att faktiskt skriva fler inlägg :)
Nu har jag iallafall fått ett datum om när flytten går. Dock inget flyg bokat än. Jävla cultural care.
Den 6e Januari kommer jag sätta mig på ett plan mot san francisco och jag längtar grymt mycket. Jag menar, 5 minuter från golden gate bron, kan det bli bättre?
Och lugn, papi. Jag ska hålla mig undan från jordbävningar ;)
Som sagt, jag längtar massor, men min separationsångest från familj, vänner och allt annat här i georgia gör att jag inte kan vara superglad. Det kommer kort sagt att bli svårt.
Och fy fan vad jag hatar julstress, jobbar ju dygnet runt känns det som nu när Elizabeth har fullt styr med allt inför jul. Är dock själv klar med shopping och inslagning, men har dessvärre lovat att hjälpa henne med sistnämnda, då jag efter en hel del övning råkar vara expert på ämnet.
Nu hör jag William genom babymonitorn. Han har sovit på tok för lite och jag ska nu genom telepati få honom att somna om.
Puss!
/k
And when you smile, the whole world stops and stares for a while.
Lördag kväll.
Har precis tryckt i mig en halv pizza av absolut bästa sort. Jag råkar ju vara ensam hemma denna helg och passar då på att unna mig sånt som JAG vill ha. Funderar inte på någon annan, utan fixar med mitt utan att nån lägger sig i.
Skönt.
Vaknade upp hemma hos Shad, Nick och Cam imorse efter en himla rolig kväll med tequila och trevligt sällskap. Hade umgåtts med Kyle större delen av tiden efter att familjen åkte. Vi började på starbucks där vi tömde en vinare i två starbucksmuggar. Vi åkte vidare mot Nic's place bara för att bli nekade att köpa öl haha (så fint att vara minderårig..) och sedan vidare mot ovanståendes herrars hus. Och jag har aldrig sett så mycket folk där, någonsin.
Jag röjde några timmar och somnade som ett barn runt 3.
Shad skjutsade hem mig skapligt idag då jag även är hundvakt här hemma. Jag fixade frukost/brunch/något ätbart i form av french toast och scrambeled eggs. Mums. Sedan dess har jag bara njutit av ensamheten, tagit en alldeles för lång dush, beställt (som sagt) pizza till mig själv och slagit in julklappar till mysig julmusik. Heh.
Mätt och belåten. Antagligen dags att slänga på sig ett ansikte och några vettiga kläder snart. Chad kommer och hämtar mig och vi ska bege oss på nåt get together hos Eric. Var länge sedan sist, hoppas det blir bra.
Vi hörs antagligen imorn kväll. Har ju mer att prata om :)
Pyss
/k
Har precis tryckt i mig en halv pizza av absolut bästa sort. Jag råkar ju vara ensam hemma denna helg och passar då på att unna mig sånt som JAG vill ha. Funderar inte på någon annan, utan fixar med mitt utan att nån lägger sig i.
Skönt.
Vaknade upp hemma hos Shad, Nick och Cam imorse efter en himla rolig kväll med tequila och trevligt sällskap. Hade umgåtts med Kyle större delen av tiden efter att familjen åkte. Vi började på starbucks där vi tömde en vinare i två starbucksmuggar. Vi åkte vidare mot Nic's place bara för att bli nekade att köpa öl haha (så fint att vara minderårig..) och sedan vidare mot ovanståendes herrars hus. Och jag har aldrig sett så mycket folk där, någonsin.
Jag röjde några timmar och somnade som ett barn runt 3.
Shad skjutsade hem mig skapligt idag då jag även är hundvakt här hemma. Jag fixade frukost/brunch/något ätbart i form av french toast och scrambeled eggs. Mums. Sedan dess har jag bara njutit av ensamheten, tagit en alldeles för lång dush, beställt (som sagt) pizza till mig själv och slagit in julklappar till mysig julmusik. Heh.
Mätt och belåten. Antagligen dags att slänga på sig ett ansikte och några vettiga kläder snart. Chad kommer och hämtar mig och vi ska bege oss på nåt get together hos Eric. Var länge sedan sist, hoppas det blir bra.
Vi hörs antagligen imorn kväll. Har ju mer att prata om :)
Pyss
/k
6 feet tall, he came without a warning so I had to shoot him down. He won't come around here anymore.
Söndag kväll och jag har varit redo för sängen i ca 2 timmar nu. Är ju bara så himla mys att hitta en stund, mysa ner sig i sängen med datorn, fixa upp bilder, skriva/reflektera om helgen osvosv. Min stund på HELA veckan, heh.
Helgen i stort sett var bra. I fredags var jag ute med tjejerna från au-pair gruppen, Lucia fyllde hela 21 jordsnurr vilket självklart måste firas. Hon var shitfaced ca 20 minuter in i själva firandet och minns inte riktigt idag varför hon har 21 nr skrivna med spritpenna på armarna. men det är väl så ens 21st ska se ut i us and a.
Himla charmig bild, gillar speciellt maskerna de tvingade oss att ha på oss. Jag hade sönder min och slapp bry mig för resten av kvällen.
Igår mötte vi Tomten på the square och då kön var ca 1½ timme lång så passade vi på att ta lite familjebilder. Det är dock sjukt svårt med tre ungar som springer åt ett varsitt håll.
När vi väl kom in i värmen och träffade santa, fick vi muta dem med godis för att de inte skulle bryta ihop totalt. William totalvägrade att sitta i gubbens knä tills han fick en polkagris att suga på. Även jag ville ta en bild med santa och när jag ställde mig brevid honom säger art på skämt: "you have to sit in santas's lap, duuuh!"
Gubbfan klappar sig själv på innerlåret och säger "yes, you have to sit on my lap ... it's part of the program."
Tänkte ge han en bitchslap, men insåg att slå tomten inför ca 100 barn kanske inte var en så bra idé.
Spännande iaf.
Jag och Court åkte vidare till starbucks och sedan blev det dags för mig att åka hem, jobbade kväll.
Fick William i säng, dekorerade världens finaste pepparkakshus med tjejerna, hotade att kasta det när de vägrade gå och lägga sig, fick min vilja igenom (de somnade runt 11.30, vanligtis är det sänggång runt 9..) och tog mig ett glas vin i väntan på mina askalasa värdföräldrar. Shad kom förbi en sväng och höll mig sällskap. A och E ramlade in och blev min underhållning i nån timme eller två.
Kom i säng alldeles försent och sov i vanlig ordning bort halva dagen idag (söndag).
Idag har jag bara umgåtts med folk och frysit arslet av mig. Det blev snorkallt på nolltid och idag kom första snön. Yaaay....
Dessutom blev jag nästan klar med min julhandling och jag är pank igen. VAFAN vad dyrt det är med julafton och 3 ungar. Har aldrig haft så stor förståelse för min mami och hennes slit genom åren som nu.
Men näääää jag insåg just att jag missade att introducera familjen för tredje advent med ljus och luciatittande. :( en släng hemlängtan slog till. Hoppas ni andra hade en himla fin tredje advent iallafall! :)
Nu ska jag prata san fransisco-planer med Emelie och fundera på hur jag ska få plats med mitt liv i en resväska.
puss!
/k
Helgen i stort sett var bra. I fredags var jag ute med tjejerna från au-pair gruppen, Lucia fyllde hela 21 jordsnurr vilket självklart måste firas. Hon var shitfaced ca 20 minuter in i själva firandet och minns inte riktigt idag varför hon har 21 nr skrivna med spritpenna på armarna. men det är väl så ens 21st ska se ut i us and a.
Himla charmig bild, gillar speciellt maskerna de tvingade oss att ha på oss. Jag hade sönder min och slapp bry mig för resten av kvällen.
Igår mötte vi Tomten på the square och då kön var ca 1½ timme lång så passade vi på att ta lite familjebilder. Det är dock sjukt svårt med tre ungar som springer åt ett varsitt håll.
När vi väl kom in i värmen och träffade santa, fick vi muta dem med godis för att de inte skulle bryta ihop totalt. William totalvägrade att sitta i gubbens knä tills han fick en polkagris att suga på. Även jag ville ta en bild med santa och när jag ställde mig brevid honom säger art på skämt: "you have to sit in santas's lap, duuuh!"
Gubbfan klappar sig själv på innerlåret och säger "yes, you have to sit on my lap ... it's part of the program."
Tänkte ge han en bitchslap, men insåg att slå tomten inför ca 100 barn kanske inte var en så bra idé.
Spännande iaf.
Jag och Court åkte vidare till starbucks och sedan blev det dags för mig att åka hem, jobbade kväll.
Fick William i säng, dekorerade världens finaste pepparkakshus med tjejerna, hotade att kasta det när de vägrade gå och lägga sig, fick min vilja igenom (de somnade runt 11.30, vanligtis är det sänggång runt 9..) och tog mig ett glas vin i väntan på mina askalasa värdföräldrar. Shad kom förbi en sväng och höll mig sällskap. A och E ramlade in och blev min underhållning i nån timme eller två.
Kom i säng alldeles försent och sov i vanlig ordning bort halva dagen idag (söndag).
Idag har jag bara umgåtts med folk och frysit arslet av mig. Det blev snorkallt på nolltid och idag kom första snön. Yaaay....
Dessutom blev jag nästan klar med min julhandling och jag är pank igen. VAFAN vad dyrt det är med julafton och 3 ungar. Har aldrig haft så stor förståelse för min mami och hennes slit genom åren som nu.
Men näääää jag insåg just att jag missade att introducera familjen för tredje advent med ljus och luciatittande. :( en släng hemlängtan slog till. Hoppas ni andra hade en himla fin tredje advent iallafall! :)
Nu ska jag prata san fransisco-planer med Emelie och fundera på hur jag ska få plats med mitt liv i en resväska.
puss!
/k
Bilder från allt möjligt.
Halloween
Maggie var nån sorts Älva, Izabella en gammal tant och William... är ju rätt uppenbart. Jag dog lite när hag såg honom <3
åååååh han är tillochmed söt bakifrån!
Kvällens skörd och kanske världens bästa bild. Notera Maggie; Hon stoppade just något surt godis i munnen.
Thanksgiving
Elizabeth och den enorma Kalkonen som nästan var större än hela henne.
Maaat.
Mer mat. Pumpkin-pie, apple-pie, pecan-pie. mmm..
Gruppbild. Jag ser som vanligt rätt konstig ut. men men.
Synd att min mobil suger och inte vill lägga upp några bilder, har några fler där. aaaaaaja.
/k
Maggie var nån sorts Älva, Izabella en gammal tant och William... är ju rätt uppenbart. Jag dog lite när hag såg honom <3
åååååh han är tillochmed söt bakifrån!
Kvällens skörd och kanske världens bästa bild. Notera Maggie; Hon stoppade just något surt godis i munnen.
Thanksgiving
Elizabeth och den enorma Kalkonen som nästan var större än hela henne.
Maaat.
Mer mat. Pumpkin-pie, apple-pie, pecan-pie. mmm..
Gruppbild. Jag ser som vanligt rätt konstig ut. men men.
Synd att min mobil suger och inte vill lägga upp några bilder, har några fler där. aaaaaaja.
/k
Cinnamon and sugary and softly spoken lies.
Oj.
Den senaste veckan har varit.. galen. Minst sagt. Det var en hel del oro, telefonsamtal, och övertalning som utspelade sig under en väldigt kort tid. Tillslut träffade jag dock en himla snäll tant på Kennesaw state university som kunde hjälpa mig. Jag fick in allt pappersarbete om min skolgång i tid och vips, jag är med i spelet igen.
Har dessutom fått en familj i CA som jag tror jag tänker tacka ja till. Det är en singelpappa med en dotter på 9 år. Allt verkar kalas.
Ajuste, jag kommer bo 15 min från San Fransisco innerstad. Hähähä.
Nu äre väl bara flytt och njutning som väntar.
För jag kommer ju trotsallt bo i fuckin' california, och fylla 21 om inte alltför länge.
Och det här är förresten en himla fin låt.
All juhandling är nästan klar. Var ute på black friday (dagen efter thanksgiving, ALLT är på rea. Folk började shoppa runt midnatt mellan tors/fre. Själv var jag "sen" och kom inte ut i hysterin förrän 5-snåret. Shit pomfritt, tydligen har folk dött i den där smörjan.) och fyndade lite klappar. Hittade en "easy bake oven" till Maggie, dvs en liten microvågsugn med någon sorts tillhörande deg, så man kan göra egna bakelser! :D (jag vill också ha en ..)
Izabella kommer att bland annat få ett stort scrapbook-set, art och elizabeth får en himla check ram där jag ska sätta in bilder jag tagit på barnen, William ska få en tavla jag målat (som jag dessutom behöver feedback på, så kommer slänga upp en bild här så snart jag har finputsat lite) och hundarna får nöja sig med belly-rub och min oändliga kärlek.
Nu ska jag bestämma mig för om jag är trött/kall nog att stanna hemma, eller sur/irriterad nog för att ta mig ut ur huset. Hmm..
Puss
/k
Den senaste veckan har varit.. galen. Minst sagt. Det var en hel del oro, telefonsamtal, och övertalning som utspelade sig under en väldigt kort tid. Tillslut träffade jag dock en himla snäll tant på Kennesaw state university som kunde hjälpa mig. Jag fick in allt pappersarbete om min skolgång i tid och vips, jag är med i spelet igen.
Har dessutom fått en familj i CA som jag tror jag tänker tacka ja till. Det är en singelpappa med en dotter på 9 år. Allt verkar kalas.
Ajuste, jag kommer bo 15 min från San Fransisco innerstad. Hähähä.
Nu äre väl bara flytt och njutning som väntar.
För jag kommer ju trotsallt bo i fuckin' california, och fylla 21 om inte alltför länge.
Och det här är förresten en himla fin låt.
All juhandling är nästan klar. Var ute på black friday (dagen efter thanksgiving, ALLT är på rea. Folk började shoppa runt midnatt mellan tors/fre. Själv var jag "sen" och kom inte ut i hysterin förrän 5-snåret. Shit pomfritt, tydligen har folk dött i den där smörjan.) och fyndade lite klappar. Hittade en "easy bake oven" till Maggie, dvs en liten microvågsugn med någon sorts tillhörande deg, så man kan göra egna bakelser! :D (jag vill också ha en ..)
Izabella kommer att bland annat få ett stort scrapbook-set, art och elizabeth får en himla check ram där jag ska sätta in bilder jag tagit på barnen, William ska få en tavla jag målat (som jag dessutom behöver feedback på, så kommer slänga upp en bild här så snart jag har finputsat lite) och hundarna får nöja sig med belly-rub och min oändliga kärlek.
Nu ska jag bestämma mig för om jag är trött/kall nog att stanna hemma, eller sur/irriterad nog för att ta mig ut ur huset. Hmm..
Puss
/k
No I won't sleep tonight.
Uäääh, vilken röra.
Idag: Åka till Kennesaw, registrera mig för en klass på fredag, få brev på det och ansöka om bevis att jag tog en klass i våras.
Imorgon: Tvinga Art att faxa brevet till CC, ringa kennesaw och tjata på dom om beviset, lämna fax-nr till dem.
Onsdag: Se till att beviset från kennesaw är inne.
Torsdag: Vara orolig att det inte ska fungera.
Fredag: Klass 8-16, se till att få certifikat så fort som möjligt, faxa det till CC och hoppas att Colleen har det på sitt skrivbord innan hon går hem.
Allt detta samtidigt som jag jobbar en helt vanlig vecka.
Med andra ord, jag längtar till nästa helg och lugn. Om allt går som det ska kommer jag antagligen också fira med div. alkoholhaltiga drycker.
Jag ger aldrig upp.
/k
Idag: Åka till Kennesaw, registrera mig för en klass på fredag, få brev på det och ansöka om bevis att jag tog en klass i våras.
Imorgon: Tvinga Art att faxa brevet till CC, ringa kennesaw och tjata på dom om beviset, lämna fax-nr till dem.
Onsdag: Se till att beviset från kennesaw är inne.
Torsdag: Vara orolig att det inte ska fungera.
Fredag: Klass 8-16, se till att få certifikat så fort som möjligt, faxa det till CC och hoppas att Colleen har det på sitt skrivbord innan hon går hem.
Allt detta samtidigt som jag jobbar en helt vanlig vecka.
Med andra ord, jag längtar till nästa helg och lugn. Om allt går som det ska kommer jag antagligen också fira med div. alkoholhaltiga drycker.
Jag ger aldrig upp.
/k
Home is where your heart is.
Hemma. Vilket egentligen väldigt märkligt ord. Vad är hemma? Där du sover inatt, där du vaknade imorse, där trygghet bor eller där ditt hjärta känner sig.. just hemma?
Ordet känns väldigt distant just nu.
Antagligen då jag inte har den blekaste aning om vart jag befinner mig om sisådär en och en halv månad. INGEN aning. Här? Sverige? Californien?
Ja, det har ju då alltså skitit sig lite. Orkar inte dra hela historien, kan i korta drag säga att regeringen vill sparka ut mig ur landet för 3 missade timmar i skolbänken. Jepp, 3 timmar.
Har under den gångna veckan ringt x antal samtal och skällt ut x antal främlingar. Eller ja, man kommer väl ingenstans genom att skälla, men jag tror jag har skällt på rätt människor.
En sak är dock jävligt säker, går inte CC med på en förlängning så jag kan avsluta mina studier drar jag det här längre, långt över deras huvuden och går direkt på regeringen.
På ett eller annat sätt ska jag stanna i det här landet ett litet tag till, för just nu är hemma här.
Hemma på längre sikt kommer alltid vara Sverige. men ja, vi har gått över det här förr. jag är inte redo att komma hem än.
Men visst kommer det att bli fint där i Juli (om jag nu får stanna) att glida in i norrkan och få pussa på alla igen. Kan inte ljuga och säga att jag inte ser fram emot det.
Förresten, anledningen till min blogg-torka beror på att jag haft enorma tekniska problem. hähä.
Men jag ska bättra mig. Och ska även slänga upp bilder från Thanksgiving som var nu i torsdags, asap. Jag har nog aldrig ätit så mycket mat som då. Och vi har fortfarande rester som antagligen skulle ge en familj i afrika mat för typ ett år.
Tillbaka till vardagen igen.
Puss och på återseéende!
/k
Ordet känns väldigt distant just nu.
Antagligen då jag inte har den blekaste aning om vart jag befinner mig om sisådär en och en halv månad. INGEN aning. Här? Sverige? Californien?
Ja, det har ju då alltså skitit sig lite. Orkar inte dra hela historien, kan i korta drag säga att regeringen vill sparka ut mig ur landet för 3 missade timmar i skolbänken. Jepp, 3 timmar.
Har under den gångna veckan ringt x antal samtal och skällt ut x antal främlingar. Eller ja, man kommer väl ingenstans genom att skälla, men jag tror jag har skällt på rätt människor.
En sak är dock jävligt säker, går inte CC med på en förlängning så jag kan avsluta mina studier drar jag det här längre, långt över deras huvuden och går direkt på regeringen.
På ett eller annat sätt ska jag stanna i det här landet ett litet tag till, för just nu är hemma här.
Hemma på längre sikt kommer alltid vara Sverige. men ja, vi har gått över det här förr. jag är inte redo att komma hem än.
Men visst kommer det att bli fint där i Juli (om jag nu får stanna) att glida in i norrkan och få pussa på alla igen. Kan inte ljuga och säga att jag inte ser fram emot det.
Förresten, anledningen till min blogg-torka beror på att jag haft enorma tekniska problem. hähä.
Men jag ska bättra mig. Och ska även slänga upp bilder från Thanksgiving som var nu i torsdags, asap. Jag har nog aldrig ätit så mycket mat som då. Och vi har fortfarande rester som antagligen skulle ge en familj i afrika mat för typ ett år.
Tillbaka till vardagen igen.
Puss och på återseéende!
/k
Helvetes jävla skitdag.
Jättepositivt.
Huvudvärk och barn (som för dagen verkade drabbats av skrik- och gapsjukan?) är ingen bra kombo.
Har varit trött, irriterad och lätt känslosam.
Kort sagt, den tiden på månaden.
Ska försöka styra upp kvällen till något trevligt med Miriam och Taco Mac.
Tappade just förövrigt favoritperfumen i golvet. Just den där som mami och uffe köpte på outleten. Den där som jag inte får tag i nån annan stans. Aa just det. Den.
Den gick i 14 miljoner bitar och innehållet hamnade dels över HELA badrummet, dels över mig.
Jag städade upp, grät en skvätt och nu börjar huvudvärken komma krypandes igen. Visst luktade den gott, men inte så att jag vill dränka mina kläder i den.
Mina händer brinner som eld.
kära dag, kan du bara ta slut? K thnx.
/k
Huvudvärk och barn (som för dagen verkade drabbats av skrik- och gapsjukan?) är ingen bra kombo.
Har varit trött, irriterad och lätt känslosam.
Kort sagt, den tiden på månaden.
Ska försöka styra upp kvällen till något trevligt med Miriam och Taco Mac.
Tappade just förövrigt favoritperfumen i golvet. Just den där som mami och uffe köpte på outleten. Den där som jag inte får tag i nån annan stans. Aa just det. Den.
Den gick i 14 miljoner bitar och innehållet hamnade dels över HELA badrummet, dels över mig.
Jag städade upp, grät en skvätt och nu börjar huvudvärken komma krypandes igen. Visst luktade den gott, men inte så att jag vill dränka mina kläder i den.
Mina händer brinner som eld.
kära dag, kan du bara ta slut? K thnx.
/k
I want to exorcise the demons from your past, I want to satisfy the undisclosed desires in your heart.
Söndag kväll, IGEN. Och det brukar väl innebära någon form av uppdatering här.. Insåg just att jag inte uppdaterat på ett tag, men ni borde väl vara vana nu? Har som ursäkt att jag faktiskt försöker leva ett liv, istället för att häcka vid bloggen haha. Men iallafall.
Washington DC förra helgen var kanon. En extremt galen men ändå värd resa.
I korta drag så ...
... missade vi vårt flyg,
... hamnade vi på ett hostel i den kanske mest kriminella och hemlösa delen i hela DC area,
... fick jag en hjärtattack när en liten kinestant mitt i natten tog sig in i vårt rum och yrade om att nån okänd snubbe skulle dela våningssäng med mig,
... Tappade jag mitt pass
... Pajade min kamera.
... Såg jag i princip alla monument och sevärdheter jag ville se, fast i en otroligt snabb takt,
... haltade jag större delen av resan. Extrem muskelvärk (?) i vaderna och 6 räknade skavsår. Converse kanske var en dum idé ändå, heh.
... Sov jag i princip 2 timmar av totalt 40.
... Hittade jag mitt pass igen. Lyckan var total.
Vårat hostel. Porten intill var insparkad. Den mitt över gatan sönderklottrad. Utanför fönstret (som inte gick att stänga), sjöng en hemlös snubbe utan tänder med till Sean Paul, typ runt 2 am. Jag kände mig inte säker.
Vita huset.
Capitol building. Just här befann vi oss mitt i smithsonian. (För alla som inte vet, ett område med ca 19 muséer, och 9 infocenter. På våra sista 4 timmar hann vi småspringa genom två; Museum of American History och the Holocaust Museum (om WW2 och förintelsen))
Inne på Museum of American History. Jag hittade Dorothy's skor!! Från Trollkarlen från Oz!!
Asalycklig tjej.
Jag chillar vid Washington monument. Gud vad vi spexade till det. heh.
Andra sidan av vita huset och resesällskapet igen.
Min absoluta favorit-sevärdhet. Lincoln Memorial.
I egen hög person. Jag hade goose-bumps överallt.
Det finns desto fler bilder, på andra saker vi såg, men eftersom min egen kamera pajade och jag nu sitter och sparar ner från facebook och de andra tjejernas washington-bilder så känner jag att det räcker nu.
______
Helgen som just passerade var bra. Den spenderades till största del hemma hos Shad, Nick och Cam i sällskap med Miriam.
Lite sömn men holy cow så mycket skratt.
Nu ikväll besökte jag + au-pair-grupp ett "haunted house". Såhär inför halloween dyker de upp typ överallt. Jag var skiträdd hela tiden och det känns nästan som att en liten del av mig dog där inne. Jag gillar verkligen verkligen inte att bli skrämd.
Förra veckan behöver jag inte ens reflektera över. Det var en dålig vecka och jag hoppas nästa blir bättre.
Och ajuste, det blir ingen fallskärmshoppning. Ekonomin var tydligen för dålig bland alla inblandade. Det är ok för min del, jag behöver spara och dessutom har Izabella födelsedagskalas den dagen. Hon blev besviken när jag inte skulle vara hemma. Så nu får jag gå på barnkalas, yay!
heh.
Grattis till er som tog er igenom ännu ett av mina jättekorta inlägg.
Puss och godnatt.
/k
Washington DC förra helgen var kanon. En extremt galen men ändå värd resa.
I korta drag så ...
... missade vi vårt flyg,
... hamnade vi på ett hostel i den kanske mest kriminella och hemlösa delen i hela DC area,
... fick jag en hjärtattack när en liten kinestant mitt i natten tog sig in i vårt rum och yrade om att nån okänd snubbe skulle dela våningssäng med mig,
... Tappade jag mitt pass
... Pajade min kamera.
... Såg jag i princip alla monument och sevärdheter jag ville se, fast i en otroligt snabb takt,
... haltade jag större delen av resan. Extrem muskelvärk (?) i vaderna och 6 räknade skavsår. Converse kanske var en dum idé ändå, heh.
... Sov jag i princip 2 timmar av totalt 40.
... Hittade jag mitt pass igen. Lyckan var total.
Vårat hostel. Porten intill var insparkad. Den mitt över gatan sönderklottrad. Utanför fönstret (som inte gick att stänga), sjöng en hemlös snubbe utan tänder med till Sean Paul, typ runt 2 am. Jag kände mig inte säker.
Vita huset.
Capitol building. Just här befann vi oss mitt i smithsonian. (För alla som inte vet, ett område med ca 19 muséer, och 9 infocenter. På våra sista 4 timmar hann vi småspringa genom två; Museum of American History och the Holocaust Museum (om WW2 och förintelsen))
Inne på Museum of American History. Jag hittade Dorothy's skor!! Från Trollkarlen från Oz!!
Asalycklig tjej.
Jag chillar vid Washington monument. Gud vad vi spexade till det. heh.
Andra sidan av vita huset och resesällskapet igen.
Min absoluta favorit-sevärdhet. Lincoln Memorial.
I egen hög person. Jag hade goose-bumps överallt.
Det finns desto fler bilder, på andra saker vi såg, men eftersom min egen kamera pajade och jag nu sitter och sparar ner från facebook och de andra tjejernas washington-bilder så känner jag att det räcker nu.
______
Helgen som just passerade var bra. Den spenderades till största del hemma hos Shad, Nick och Cam i sällskap med Miriam.
Lite sömn men holy cow så mycket skratt.
Nu ikväll besökte jag + au-pair-grupp ett "haunted house". Såhär inför halloween dyker de upp typ överallt. Jag var skiträdd hela tiden och det känns nästan som att en liten del av mig dog där inne. Jag gillar verkligen verkligen inte att bli skrämd.
Förra veckan behöver jag inte ens reflektera över. Det var en dålig vecka och jag hoppas nästa blir bättre.
Och ajuste, det blir ingen fallskärmshoppning. Ekonomin var tydligen för dålig bland alla inblandade. Det är ok för min del, jag behöver spara och dessutom har Izabella födelsedagskalas den dagen. Hon blev besviken när jag inte skulle vara hemma. Så nu får jag gå på barnkalas, yay!
heh.
Grattis till er som tog er igenom ännu ett av mina jättekorta inlägg.
Puss och godnatt.
/k
Blue angels.
Slutade just att jobba, men börjar igen om circus 15 minuter. Kanske klassas mer som "rast" då? hm.
Idag har det varit flygövningar över Marietta hela dagen. Galet.
Tog med William på en powerwalk och insåg att det är sjukt jobbigt att knuffa barnvagn i uppförsbackar. På vägen hem flög några av planen rakt över huvudet på oss, precis ovanför träden. Jag duckade i ren panik.
Och jag börjar ångra helgens tripp till Washington DC. Vafan liksom. Hade precis kommit över det faktum att jag missar camping (har velat campa med folket hela jävla sommaren, självklart blev det denna helgen) så får jag reda på att det är nu på lördag Blue Angels har flyguppvisning.
DC better be good.
Om någon är intresserad så är det dessa.
Galet.
Puss
/k
Idag har det varit flygövningar över Marietta hela dagen. Galet.
Tog med William på en powerwalk och insåg att det är sjukt jobbigt att knuffa barnvagn i uppförsbackar. På vägen hem flög några av planen rakt över huvudet på oss, precis ovanför träden. Jag duckade i ren panik.
Och jag börjar ångra helgens tripp till Washington DC. Vafan liksom. Hade precis kommit över det faktum att jag missar camping (har velat campa med folket hela jävla sommaren, självklart blev det denna helgen) så får jag reda på att det är nu på lördag Blue Angels har flyguppvisning.
DC better be good.
Om någon är intresserad så är det dessa.
Galet.
Puss
/k
Do the words "Still Love You" give you security? Bottled up like smoke floating over flames.
Splittrad.
Ja, det är nog ändå kvällens ord. Eller veckans. Eller varför inte månadens.
Jag återkommer till ett i min värld ständigt brinnande ämne. Jag är fast mellan två världar.
Börjar känna någon sorts separationsångest, redan. Det är ändå hela tre månader kvar i GA, ändå börjar paniken komma krypandes.
Cali är fortfarande i planerna, jag tänker rida denna storm ut så långt det går, för jag vill, jag vill verkligen det här.
Men sen då? nej, jag vet att jag inte behöver ta ställning till det nu.
Jag hoppas att jag inte trampar på någons känslor, men jag har aldrig längtat hem så lite som jag gör nu. Det var något som hände där, nån månad sedan. Jag vill inte hem längre. Jag skulle vilja bunta ihop alla de jag älskar, de som älskar mig tillbaka och bara bosätta er alla här i staterna. Men jag kan ju inte.
Och "kan inte" har på något sätt under detta år blivit mer och mer av ett förflutet. Det finns inte i min värld längre. Kanske därför jag känner mig så frustrerad.
Skulle behöva några nätter av god sömn, men de verkade försvinna i samma veva. Den vevan som tydligen inträffade i mitt huvud, när jag insåg att jag kan göra vad jag vill.
Med risk för att jag repeterat mig några för många gånger; Det känns bara som att 3000 känslor vill ut på samma gång. Bra, dåliga, ledsna, glada, uppspelta, likgiltiga. Ja, ni fattar.
Aaamensåatte, borde väl avsluta här innan det blir för mycket. Grattis till folk som orkar lyssna till mina osammanhängande tankar, men det här för mig ett sätt att få ut dem. Jag älskar bloggen kvällar som denna.
Måste dock få saker gjorda nu, så jag kan ändra mitt (åh, så oförutsägbara) känslomässiga betéende. Och få lite variation på blogg och dess innehåll.
godnatt.
Ps, Jonny Craig är min nya kärlek.
/k
Ja, det är nog ändå kvällens ord. Eller veckans. Eller varför inte månadens.
Jag återkommer till ett i min värld ständigt brinnande ämne. Jag är fast mellan två världar.
Börjar känna någon sorts separationsångest, redan. Det är ändå hela tre månader kvar i GA, ändå börjar paniken komma krypandes.
Cali är fortfarande i planerna, jag tänker rida denna storm ut så långt det går, för jag vill, jag vill verkligen det här.
Men sen då? nej, jag vet att jag inte behöver ta ställning till det nu.
Jag hoppas att jag inte trampar på någons känslor, men jag har aldrig längtat hem så lite som jag gör nu. Det var något som hände där, nån månad sedan. Jag vill inte hem längre. Jag skulle vilja bunta ihop alla de jag älskar, de som älskar mig tillbaka och bara bosätta er alla här i staterna. Men jag kan ju inte.
Och "kan inte" har på något sätt under detta år blivit mer och mer av ett förflutet. Det finns inte i min värld längre. Kanske därför jag känner mig så frustrerad.
Skulle behöva några nätter av god sömn, men de verkade försvinna i samma veva. Den vevan som tydligen inträffade i mitt huvud, när jag insåg att jag kan göra vad jag vill.
Med risk för att jag repeterat mig några för många gånger; Det känns bara som att 3000 känslor vill ut på samma gång. Bra, dåliga, ledsna, glada, uppspelta, likgiltiga. Ja, ni fattar.
Aaamensåatte, borde väl avsluta här innan det blir för mycket. Grattis till folk som orkar lyssna till mina osammanhängande tankar, men det här för mig ett sätt att få ut dem. Jag älskar bloggen kvällar som denna.
Måste dock få saker gjorda nu, så jag kan ändra mitt (åh, så oförutsägbara) känslomässiga betéende. Och få lite variation på blogg och dess innehåll.
godnatt.
Ps, Jonny Craig är min nya kärlek.
/k
Little girl from sweden dream of silver screen quotations.
Ännu en helg avklarad med på tok för lite sömn och alldeles för mycket alkohol.
Gick nog inte och la oss förren runt 6-snåret både lördag morgon och söndag morgon. Sov desto längre in på dagen.
Och jag har hittat en ny kärlek. Han är från mexiko och vi klickade direkt. Namnet är Patron. Lyx-tequila!
Fredag kväll var bara galet. Kan inte beskriva det bättre.
Div citat myntades. Dessa kommer jag leva länge på.
Jag: Your mom just called and I answered, Miriam. You're good now.
Miriam: Go die in a hole.
Jag: What?
Miriam: Oh my god. FAIL. I just told a random lady to go die in a hole!!!
Mo: No, you just told KARIN to go die in a hole...
Miriam: Oh. Well you can go die in a hole too, you communist peddo.
2 min senare
Miriam: By the way, did my mom call?
Jag: yes, I talked to her, everything's fine.
Miriam: YOU TALKED TO MY MOM?!?!
Jag: Yes..? dude, you were out. Was that not ok?
Miriam: Yeesss... good girl. Imma give you a cookie later! - This foreign chic handles my mom sooo well. Like, she could tell my mom that I just died and mom would probably just say: That's ok dear, see you in the morning!
Lördag bestog av bakisbesök till WaHo och kostymjakt inför halloween. Jag är sjuuukt exalterad över halloween, nu när jag också har någonstans att ta vägen. Valde först mellan att vara Lady GaGa eller en öl-tant från schweiz, men E skällde lite på mig för att inte vara kreativ nog. Har du relativt vettiga (eller bara galna) idéer, skriv gärna!
Träffade även nytt folk denna helg och till dessa hör Donny, värden till våra pre-games denna helg. Käkade lunch med honom och hans päron söndag och hans papi visade mig alla deras bilar. Människan har 48 gamla jänkare och riktigt feta hotrods lite här och var, rent samlarmässigt och privat. Bland annat visade han en bil som tydligen var med i Grease 2. Nice. Jag funderade kort på att klubba ner honom på plats och hoppa in i den där grymt fina och nylackerade forden från 60-nånstans-talet, åka iväg och leva lyckligt i alla mina dagar.
Uffe, Jag har fixat jobb åt dig! Ta emot och sälja vidare gamla fina bilar i Sverige, låter det som något? ;)
Nu orkar jag inte. Idag kommer bli en lång dag. Puss
/k
Gick nog inte och la oss förren runt 6-snåret både lördag morgon och söndag morgon. Sov desto längre in på dagen.
Och jag har hittat en ny kärlek. Han är från mexiko och vi klickade direkt. Namnet är Patron. Lyx-tequila!
Fredag kväll var bara galet. Kan inte beskriva det bättre.
Div citat myntades. Dessa kommer jag leva länge på.
Jag: Your mom just called and I answered, Miriam. You're good now.
Miriam: Go die in a hole.
Jag: What?
Miriam: Oh my god. FAIL. I just told a random lady to go die in a hole!!!
Mo: No, you just told KARIN to go die in a hole...
Miriam: Oh. Well you can go die in a hole too, you communist peddo.
2 min senare
Miriam: By the way, did my mom call?
Jag: yes, I talked to her, everything's fine.
Miriam: YOU TALKED TO MY MOM?!?!
Jag: Yes..? dude, you were out. Was that not ok?
Miriam: Yeesss... good girl. Imma give you a cookie later! - This foreign chic handles my mom sooo well. Like, she could tell my mom that I just died and mom would probably just say: That's ok dear, see you in the morning!
Lördag bestog av bakisbesök till WaHo och kostymjakt inför halloween. Jag är sjuuukt exalterad över halloween, nu när jag också har någonstans att ta vägen. Valde först mellan att vara Lady GaGa eller en öl-tant från schweiz, men E skällde lite på mig för att inte vara kreativ nog. Har du relativt vettiga (eller bara galna) idéer, skriv gärna!
Träffade även nytt folk denna helg och till dessa hör Donny, värden till våra pre-games denna helg. Käkade lunch med honom och hans päron söndag och hans papi visade mig alla deras bilar. Människan har 48 gamla jänkare och riktigt feta hotrods lite här och var, rent samlarmässigt och privat. Bland annat visade han en bil som tydligen var med i Grease 2. Nice. Jag funderade kort på att klubba ner honom på plats och hoppa in i den där grymt fina och nylackerade forden från 60-nånstans-talet, åka iväg och leva lyckligt i alla mina dagar.
Uffe, Jag har fixat jobb åt dig! Ta emot och sälja vidare gamla fina bilar i Sverige, låter det som något? ;)
Nu orkar jag inte. Idag kommer bli en lång dag. Puss
/k
California Dreamin'.
Produktiv morgon. Har ringt både Cultural care och skolor för att få mina bekräftelsebrev. Nu är jag på g!
Lyckades gå igenom alla frågetecken och känner att jag har koll på läget. Och enligt CC är det ingen panik för mig än så länge (trots att jag bara egentligen har typ 2 mån på mig att hitta en familj som passar). Tydligen är jag åtråvärd på Au-pair-marknaden. haha!
Fredag idag och som alltid får jag lyckorus i magen när jag inser att det om några timmar är helg. Jag ska SOVA.
Många järn i elden nu. Måste sortera alla tankar i fack och göra checklistor. Skulle nog inte klara av det här utan mina kära listor.
ps, Män som hatar kvinnor är en enorm deal här borta i landet i väst.
Läste mig just till att Michael Craig kommer spela huvudrollen, dvs, Mikael Blomqvist. Jag tror fan det kommer funka! Svårare med rollen som Lisbeth Salander. De har tydligen redan tillsatt Rooney mara, men personligen hade jag nog röstat på Ellen Page. Tror jag.
T.v. Ellen Page, T.h. Rooney Mara.
Fast. egentligen tycker jag nog att de borde ha lärt sig av misstaget "let me in", och inte producera en re-make, utan nöja sig med den svenska verisionen.
Tro det eller ej, Americanos är fullt kapabla att läsa subtitlar dom med.
/k
Lyckades gå igenom alla frågetecken och känner att jag har koll på läget. Och enligt CC är det ingen panik för mig än så länge (trots att jag bara egentligen har typ 2 mån på mig att hitta en familj som passar). Tydligen är jag åtråvärd på Au-pair-marknaden. haha!
Fredag idag och som alltid får jag lyckorus i magen när jag inser att det om några timmar är helg. Jag ska SOVA.
Många järn i elden nu. Måste sortera alla tankar i fack och göra checklistor. Skulle nog inte klara av det här utan mina kära listor.
ps, Män som hatar kvinnor är en enorm deal här borta i landet i väst.
Läste mig just till att Michael Craig kommer spela huvudrollen, dvs, Mikael Blomqvist. Jag tror fan det kommer funka! Svårare med rollen som Lisbeth Salander. De har tydligen redan tillsatt Rooney mara, men personligen hade jag nog röstat på Ellen Page. Tror jag.
T.v. Ellen Page, T.h. Rooney Mara.
Fast. egentligen tycker jag nog att de borde ha lärt sig av misstaget "let me in", och inte producera en re-make, utan nöja sig med den svenska verisionen.
Tro det eller ej, Americanos är fullt kapabla att läsa subtitlar dom med.
/k
No one knew me, no one knew me.
Borde ju sova. Som varje natt. Men har börjat ge upp fighten mot min insomnia. Den lyckas på något sätt ändå alltid ta hem natten.
Helgen som just passerat var på många sätt känslomässigt laddad, men i det stora hela en bra helg. Det blev bio (Let me in, har du sett Låt den rätte komma in; spara pengarna. Tillochmed dialogerna var exakt detsamma. Hade förväntat mig något annat.. ), restaurang, Tivoli, "Spabesök" och Hårtrim. Och jävligt mycket trevligt sällskap.
Och det verkar dessutom som jag ska ramla ur ett plan om mindre än en månad. Igår blev jag nämligen påminnd om två födelsedagar, vilka jag tidigare blivit tillfrågad att närvara vid. Dessa födelsedagar ska firas genom tidigare nämnt (eller genom insinuation) fallskärmshoppning. Är inte orolig för själva fallet, mer för min förväntade panikångestattack innan. Men jag vill!! :D
(förlåt Emelie. Jag hoppar med dig med, om aktiviteten mot all förmodan råkar upplevas som behaglig)
Igårkväll blev jag myskalas och spelade kortspel (apples to apples, galet roligt) med diverse människor. Jag förlorade stort, fast av bilden nedan att döma var jag nog rätt lycklig ändå.
Eric's lurviga hoodie räddade mig under kvällen. Jag kan inte beskriva i ord hur mycket jag hatar kyla.
Donnie Darko och Gary Jules hemma hos Shad, Nick och Cam räddade dock denna kväll.
And I find it kinda funny, I find it kinda sad
The dreams in which I'm dying are the best I've ever had
/k
Helgen som just passerat var på många sätt känslomässigt laddad, men i det stora hela en bra helg. Det blev bio (Let me in, har du sett Låt den rätte komma in; spara pengarna. Tillochmed dialogerna var exakt detsamma. Hade förväntat mig något annat.. ), restaurang, Tivoli, "Spabesök" och Hårtrim. Och jävligt mycket trevligt sällskap.
Och det verkar dessutom som jag ska ramla ur ett plan om mindre än en månad. Igår blev jag nämligen påminnd om två födelsedagar, vilka jag tidigare blivit tillfrågad att närvara vid. Dessa födelsedagar ska firas genom tidigare nämnt (eller genom insinuation) fallskärmshoppning. Är inte orolig för själva fallet, mer för min förväntade panikångestattack innan. Men jag vill!! :D
(förlåt Emelie. Jag hoppar med dig med, om aktiviteten mot all förmodan råkar upplevas som behaglig)
Igårkväll blev jag myskalas och spelade kortspel (apples to apples, galet roligt) med diverse människor. Jag förlorade stort, fast av bilden nedan att döma var jag nog rätt lycklig ändå.
Eric's lurviga hoodie räddade mig under kvällen. Jag kan inte beskriva i ord hur mycket jag hatar kyla.
Donnie Darko och Gary Jules hemma hos Shad, Nick och Cam räddade dock denna kväll.
And I find it kinda funny, I find it kinda sad
The dreams in which I'm dying are the best I've ever had
/k
If your body matches what your eyes can do you'd probably move right through me.
Och hösten knackar på dörren. Sover fullt påklädd, gärna flera lager. Fryser dygnet runt.
Tänkte ikväll på alla ashärliga sommarkvällar jag haft här. Sitta på uteserveringen på bucks, fester, och BBQ:s. Jag kommer nog aldrig någonsin igen att uppleva det. Inte här.
Det känns konstigt att tänka på det. Jag vill liksom inte acceptera det.
Det är jobbigt. Jag lever två liv.
Bokstavligt talat.
När jag åkte hemifrån åkte jag med löftet om att vi ses snart igen.
Men med bara några få undantag så kommer jag troligtvis aldrig att se dessa människor igen efter att jag åkt härifrån.
Det känns tufft. Nej, de kan inte jämföras med de hjärtevänner jag har hemma i svedala. Men det är klart man har skapat en realtion med dom. Jag vill inte tänka för mycket på det, men tiden rinner mig mellan fingrarna. Jag är redan inne på månad nr 10. Fyfan.
Jag vet inte vad jag mer ska skriva. Känner mig rätt tom nu.
Inte på ett deprimerande sätt dock.
Tänker mycket på hur/vad jag ska göra. Verkar bli ett äventyr. Jag är tydligen inte klar med utmaningar.
Livet väntar?
Ajuste, idag klippte och färgade jag håret. Ljusa slingor upptill, mörka (uppenbarligen? minns inte att jag bad om det, men det funkar bra antar jag) undertill.
nöjd med färgen, men saknar ingen större mängd hår. Måste klippa mer för att bli av med all den slitna skiten.
Bra?
/k
Tänkte ikväll på alla ashärliga sommarkvällar jag haft här. Sitta på uteserveringen på bucks, fester, och BBQ:s. Jag kommer nog aldrig någonsin igen att uppleva det. Inte här.
Det känns konstigt att tänka på det. Jag vill liksom inte acceptera det.
Det är jobbigt. Jag lever två liv.
Bokstavligt talat.
När jag åkte hemifrån åkte jag med löftet om att vi ses snart igen.
Men med bara några få undantag så kommer jag troligtvis aldrig att se dessa människor igen efter att jag åkt härifrån.
Det känns tufft. Nej, de kan inte jämföras med de hjärtevänner jag har hemma i svedala. Men det är klart man har skapat en realtion med dom. Jag vill inte tänka för mycket på det, men tiden rinner mig mellan fingrarna. Jag är redan inne på månad nr 10. Fyfan.
Jag vet inte vad jag mer ska skriva. Känner mig rätt tom nu.
Inte på ett deprimerande sätt dock.
Tänker mycket på hur/vad jag ska göra. Verkar bli ett äventyr. Jag är tydligen inte klar med utmaningar.
Livet väntar?
Ajuste, idag klippte och färgade jag håret. Ljusa slingor upptill, mörka (uppenbarligen? minns inte att jag bad om det, men det funkar bra antar jag) undertill.
nöjd med färgen, men saknar ingen större mängd hår. Måste klippa mer för att bli av med all den slitna skiten.
Bra?
/k
Please don't forget.
Jonas,
Jag är ledsen för allt jag orsakat dig. Hoppas av hela mitt hjärta att vi nångång når dit, dit vi pratade om.
Jag önskar dig all lycka.
Love can fade, can break away
and be forgotten but not replaced
Please don't forget all the time we spent
and all the places we saw and went
Jag är ledsen för allt jag orsakat dig. Hoppas av hela mitt hjärta att vi nångång når dit, dit vi pratade om.
Jag önskar dig all lycka.
Love can fade, can break away
and be forgotten but not replaced
Please don't forget all the time we spent
and all the places we saw and went
Fredag kväll.
Och här sitter jag med popcorn och öl. Och how I met your mother.
Trodde att kvällen skulle kunna ge något annat, men okej. Trots min rastlöshet så inser jag att jag borde ta kvällen och ägna den åt att vila upp mig. Har jobbat arslet av mig de senaste veckorna. Hela september har varit helt galet, med 12-timmarspass nästan varje dag (igår jobbade jag förövrigt 15 timmar..) Idag var förmiddagen ledig, men fick hoppa in lite på eftermiddagen.
"September on the whole has been pretty disappointing. I expect better from October."
- Leb aka Jared Lee
Kunde inte ha sagt det bättre.
Och ajuste, råkade spontanboka en resa till Washington DC 16-17 oktober. Oups!
Nu ska jag titta på fox news och försöka förstå varför alla hatar Obama.
Puss
/k
Trodde att kvällen skulle kunna ge något annat, men okej. Trots min rastlöshet så inser jag att jag borde ta kvällen och ägna den åt att vila upp mig. Har jobbat arslet av mig de senaste veckorna. Hela september har varit helt galet, med 12-timmarspass nästan varje dag (igår jobbade jag förövrigt 15 timmar..) Idag var förmiddagen ledig, men fick hoppa in lite på eftermiddagen.
"September on the whole has been pretty disappointing. I expect better from October."
- Leb aka Jared Lee
Kunde inte ha sagt det bättre.
Och ajuste, råkade spontanboka en resa till Washington DC 16-17 oktober. Oups!
Nu ska jag titta på fox news och försöka förstå varför alla hatar Obama.
Puss
/k
Very Important Person.
aaaaaaaahhhhhh.
Alice in chains var helt awesome.
Nej, det är inte ett band jag har någon större koll på. Ja, jag råkade vandra bort några gånger och missade en hel del.
MEN. Att sitta sjukligt nära scenen, vid ett barbord och ha en stilig snubbe med bricka bakom sig som springer såfort jag knäpper med fingrarna. DET är ballt.
Så. Alldeles för sent igår kväll (helvetes jävla trafik) begav sig jag, Miriam, Eric och Chad från Marietta och ner downtown. Miriam gjorde hela vägen ner och förbi downtown, under rusningstrafik och en baseballmatch som trevligt plus på 20 MINUTER. Jag fruktade för mitt liv.
I bilen räcker Eric mig en stor starbucksmugg med rött innehåll. "passiontea lemonade with raspberry!" skriker han. "nice!" tänker jag, tar en klunk och inser snabbt att det är något helt annat. Cool-aid och vodka. "SWEET!" tänker jag. Cool-aid är en gåva från ovan. Mums.
Såhär jätte-exalterad var jag. Och Sådär jätte-creepy var Eric.
Vi rullar förbi kön nere vid Lakewood (då vi dessutom fick vip-parkering med biljetterna) och parkar en sisådär 2 meter från ingången. heh.
Väl inne så inser vi att vi just missat Mastodon(s?). Whatever. Känner inte direkt till dom ändå.
Jag inser snart att amerikanare är dumma i huvudet och totalt missade allt på mitt leg. Tydligen ser jag ut som 28. Så vi hämtade in öl, margeritas och andra berusande drycker på rullande band.
Den enda "bra" bilden jag tog, tydligen. Och varför ser dom ut att vara så långt bort för?
Det VAR närmare :(
eller var det här från nån av gångerna jag vandrade iväg? jagvetinteeeee.
Sjukt bra konsert, både från AIC och Deftones sida, de delar jag faktiskt såg/hörde. Fick höra de få låtar jag känner till och tycker om. Bra.
Kom i säng runt sisådär 2-3tiden då uppenbarligen starbucks (som dessutom stängt?) och waffle house lät som en för stunden skitbra idé.
Imorse började jag jobba klockan 7. Jag mådde kort sagt som en påse bajs. Men smakar det så kostar det.
Och ja, det smakade bra.
/k
Alice in chains var helt awesome.
Nej, det är inte ett band jag har någon större koll på. Ja, jag råkade vandra bort några gånger och missade en hel del.
MEN. Att sitta sjukligt nära scenen, vid ett barbord och ha en stilig snubbe med bricka bakom sig som springer såfort jag knäpper med fingrarna. DET är ballt.
Så. Alldeles för sent igår kväll (helvetes jävla trafik) begav sig jag, Miriam, Eric och Chad från Marietta och ner downtown. Miriam gjorde hela vägen ner och förbi downtown, under rusningstrafik och en baseballmatch som trevligt plus på 20 MINUTER. Jag fruktade för mitt liv.
I bilen räcker Eric mig en stor starbucksmugg med rött innehåll. "passiontea lemonade with raspberry!" skriker han. "nice!" tänker jag, tar en klunk och inser snabbt att det är något helt annat. Cool-aid och vodka. "SWEET!" tänker jag. Cool-aid är en gåva från ovan. Mums.
Såhär jätte-exalterad var jag. Och Sådär jätte-creepy var Eric.
Vi rullar förbi kön nere vid Lakewood (då vi dessutom fick vip-parkering med biljetterna) och parkar en sisådär 2 meter från ingången. heh.
Väl inne så inser vi att vi just missat Mastodon(s?). Whatever. Känner inte direkt till dom ändå.
Jag inser snart att amerikanare är dumma i huvudet och totalt missade allt på mitt leg. Tydligen ser jag ut som 28. Så vi hämtade in öl, margeritas och andra berusande drycker på rullande band.
Den enda "bra" bilden jag tog, tydligen. Och varför ser dom ut att vara så långt bort för?
Det VAR närmare :(
eller var det här från nån av gångerna jag vandrade iväg? jagvetinteeeee.
Sjukt bra konsert, både från AIC och Deftones sida, de delar jag faktiskt såg/hörde. Fick höra de få låtar jag känner till och tycker om. Bra.
Kom i säng runt sisådär 2-3tiden då uppenbarligen starbucks (som dessutom stängt?) och waffle house lät som en för stunden skitbra idé.
Imorse började jag jobba klockan 7. Jag mådde kort sagt som en påse bajs. Men smakar det så kostar det.
Och ja, det smakade bra.
/k