Saturday night.

HAHA! Snälla, ignorera mitt senaste inlägg om färgade linser. Fick det ju ändå inte eftersom dom  tycker att man kan ändra spelreglerna EFTER att kampanjen gått ut. fint!


Och såg nyss att jag fick G i samhällsprovet. Aningen besviken, men mest på mig själv, resultatet var ju rätt väntat efter mitt passiva halv-pluggande dagen innan provtillfället. Så ja, jag skyller mig själv :) förhoppningsvis går resten av kursen bättre :)

Gårdagen var nice. Jag var kalas iallafall. Men nu blir det till att tagga ner festandet en aning, iallafall till nyår. Om jag ens festar då.

Ikväll blir chill och fyllechaffis. mmm.

Och jag som såg fram emot att bli blåögd :(
/k

Please don't stop the music.

Helgen var fin. Lördagen var extra top noche!

Vi började kvällen på fest, pixie fyller år på tisdag så han firades för fulla muggar i ettan i åby. Full like a kastrull var han oxå, men lika mysig för det! Sedan bar det in mot stan igen runt 12-snåret. På bussen träffade vi en väl överförfriskad man som minsann INTE trodde på att jag och jenny sedan länge varit ett par, men att vi nu ska separera.
Han: Men hon kommer dumpa dig!
Jag: jamen hon HAR ju dumpat mig?
Han: Hon kommer dumpa dig ÄNNU mer! NO MORE LIGGING FOR YOU!

Där myntades alltså kvällens bästa citat.
wellwell, back to topic.
Vi fortsatte på världens bar, där världens bästa bar-david bjöd på shots och lät oss stanna 40 min efter stängningstid. Woah! Tur det eftersom jenny köpte en kanna 00:40. Slänga i sig det på ingen tid skulle bara blivit fel.

därefter vidare ut och mot blackhorn. Jenny var lagom sur då någon tagit spriten vi så flitigt gömt innan världens-besöket. Vad vi såhär efteråt  vet är att det var så extremt lite kvar i flaskan att det inte var något att bråka om, men här myntades dock kvällens näst-bästa citat av jenny "vi-skulle-kissat-i-den" Lindgren.

Jaja. Blackhorn alltså. Jag hittade Julio, min gamla kollega som mer än gärna släppte in oss på hans klubb (gratis dessutom, moha!). Vi insåg snabbt att vi hamnat på chilenarparty, gillade läget och röjde loss på dansgolvet. För att va dom enda svenskarna där så kände vi oss ändå så sjukt hemma. Vi träffade Robert som blev lite förtjust i oss båda och Charlie som skrattade som sean banan. mm!

Runt tre-snåret rullade en haga trafikskole-bil fram till porten och till den vinglade jag och Jempan. Martin var guld och hämtade oss hem till klocket. Det var en spännande färd hem, dubbelkommando rekomenderas inte på fyllan!

Väl hemma var vi så kissnödiga att vi tog oss ca 3 meter ut bilen och hamnade sedan på marken på huk, fnittrandes åt typ.. allt. För mig slutade kvällen i en vattenpöl.
Jag förstår inte, hade precis alla funktioner kvar, FÖRUTOM balansen. Ramlade in i PRECIS ALLT som gick att ramla in i.

I övrigt ett stort tack till alla inblandade, jag har inte haft så kul på länge.
Nu äre dags att sova då morgondagen bjuder på sista riktiga skoldagen (som dessutom är halv)
Tjo!
/k

Open your eyes, open your mind.

Färgade linser är coolt, frågan är bara om jag kan använda dessa. Jävla skit-bruna-ögon.
"lilla Brunöga" som min charmiga syster kallade mig som liten. Doh.

Iallafall, Jenny tipsade om
http://www.fargadelinser.com, att man kan länka på bloggen för att få såna. Låter schysst! Om man varit aktiv bloggare i mer än två månader och genomför några få enkla steg (som står på hemsidan) så får man tydligen sedan hem ett par linser, gratis :D

So now you know!
/k

He can't read my pokerface.

Vad är det som händer? Varför berör du mig så mycket?
Kanske är det just spänningen. Vem är du... egentligen?

Jag blir galen på sånt här. Jag känner mig nästan.. besatt. Fast inte på något annat sätt. Inga känslor, än så länge.
Nej, det är på en helt annan nivå.
Vi är så olika och ändå så .. You had me at "hello", som man brukar säga. Jag är fast.

Vi får se hur tiden lider helt enkelt. Inte gör jag det iallafall, jag känner mig rätt.. lätt just nu. Lätt och skimrande.
__________________

kvällen var helt lovely. Förutom saknad av älskade Malin så var allt mys. Sällskapsspel och vin i vänners sällskap slår nog aldrig fel.
Imorn är det 2-årskalas i tjällmo. Ser inte ett dugg fram emot det. Men jag tar mig nog igenom det med skulle jag tro. Speciellt om man får något att se fram emot när det sedan börjar lida mot kväll. Ptja, det återstår ju som sagt att se.

Och inatt är jag ensam. Mamma och Uffe är på julfest och därefter spenderas natten hos vänner i vingåker. Jag gillar verkligen verkligen inte att vara ensam hemma. Speciellt inte då katten framåt småtimmarna börjar se och jaga saker som inte finns. Skrämmer livet ur mig tamigfan. Och ja, jag är sinnessjukt mörkrädd. Jag förstår bara inte varför jag inte växer ifrån såntdär 5års-trams?

Nu ska jag iallafall sova, än en gång säger jag det, ensam. Det skulle vara fint om du var här, och höll mig sällskap inatt. Dricka te, kedjeröka och prata oss natten igenom. Ja, det vore fint.

Men nu biter jag i det sura äpplet och ska inom loppet av 10 min säga adjö till den gångna dagen.
vi hörs kanske imorn.
/k

In my mind you're all retards anyhow.

Så sitter jag här. Klockan är 03:23 och jag känner mig all teared up.
Har just sett klart Änglagård, andra sommaren. Och jag vet inte vad det är med den filmen. Kanske den gröna, svenska sommaridyllen? kanske just härliga härliga Fanny? Kanske Wolffs morrande röst och jargong eller kanske hålan gud glömde, där alla känner alla och intrigerna tätnar.

Inte fan vet jag, men jag berörs av skiten.

Jamen, kanske är det ändå sommaridyllensom får mig så.. nostalgisk? ..delaktig? Jag fångar känslan och bevarar den tillräckligt länge för att beskriva den.
Tänk efter. Sommrarna var alltid soliga... När man var barn.
Och jisses vad jag saknar det. Alltid alltid brunbrända ben och linblondt hår. Myggbett som kliade tills man blev skogstokig, alla gungor man kunde hitta i ett villaområde och hur sanden under kändes unken i solskenet. Hur asfalt luktade när det efter en periods värmebölja började regna lite och hur man knappt märkte att det blev kyligt om kvällen. Hur man levde livet i böljan blå och grät ögonen ur sig när det var dags att gå upp och åka hem.
those were the days.
Vissa saker minns man så tydligt. Men om jag beskriver dem ytterligare på en blogg, kanske de försvinner. Jag låter bli.

Jag vill vara fem år igen. Om så bara för en sommar.
/k