Mörkrädd.

Yup. Nu sitter jag här bara några få timmar efter mitt senaste inlägg. Behöver väl helt enkelt skriva av mig ..
Tore har hållit mig sällskap över skype större delen av tiden, men nu tickade även hans klocka mot sängen. Maggie och William sover. Dels känns det skönt, allt är lugnt. Dels känns det otryggt. fart och fläkt och mycket att göra får mig att glömma min enorma rädsla för mörker och ensamhet. Var tvungen att plocka upp Jack i knät, den långhåriga chi tzun (?) med underbett och oförmåga att hoppa, vilket gör att han ligger tryggt och säkert i mitt knä och skyddar mig från allt. Typ.



Brevid mig ligger williams säkerhet, babymonitorn. I hans rum spelas något sorts klassiskt i babyverision och ljudet strömmas via babymonitorn in i köket där jag sitter. Musiken låter precis som den där illavarslande musiken man alltid hör på nöjesfält/i skräckfilmer. It freaks me out. Jag hatar att vara ensam nattetid. Jag HATAR det.

Om en halvtimme hoppas jag höra garageporten öppnas. Då ska jag raka vägen ner till min källare och krypa ner. Imorgon ska jag sova ut!

Hoppas ni ligger och sussar nu, alla ni andra.
puss och på återséende.

/k

Over the seas.

Fredag igen. Shit pomfritt vad fort det går. Dagen har flutit på bra, och det har även veckan. Igår var jag ledig, men valde att spendera den hos Sandra i Acworth med två andra jyckar, tre andra barn och två andra värdföräldrar. Det var trevligt och himla kul att se en annan familj och hur sandra sköter allt. Ungarna var heeeelt underbara, men jag antar att uttrycket "mina barn och andras ungar" stämmer rätt bra in här. Jag älskar ungarna jag har här och kom på mig själv med att sakna dem lite. Shit.

Vi körde dock den enkla utvägen; McDonald's. Där satt vi som ett gammalt pensionärspar och smuttade på kaffet medan barnen lekte hejvilt i några timmar. Det var väldigt tyst i bilen på vägen hem kan man säga ..

Idag har det baaaara slöats. Will var grinig och hade bara bestämt sig för att inte sova, även fast han hade sjukt svårt att hålla ögonen öppna. Men då jag snart går på "kvällspasset" kan jag inte klaga, ju tröttare han är desto lugnare får jag.

A och E ska alltså ut och käka middag och sedan gå på bio tillsammans, unna varandra lite ensamtid, vilket lämnar mig här ensam med barn en fredagskväll. Det känns helt ok. Jag kunde väl gjort något roligare av min tid, men vafan.

Nu ska jag busa med min favorit. Maggie sitter och viskar hemligheter till mig medans jag skriver. Jag blev just ombedd att ta hemligheten och "lägga den utanför, så vi kan ta den imorn". SNUTTE!

/k


Fold it in.

Klockan är 08.20 och jag började nyss jobba. Eller ja, sitter väl mest i köket själv med en kopp kaffe, E är fortfarande hemma så barnen är med henne i deras rum. För verkligen första gången sedan jag kom kan jag komma upp en morgon och känna mig utvilad. Det är helt underbart! Kom ju fram till härom dagen att jag inte får ens i närheten så mycket sömn som jag borde ha. Helgerna, som egentligen är till för uppvilning, slutar alltid med att man nästan vänt på dygnet.

Har förtillfället inget bättre för mig än att kolla runt på facebook. Och haha, känns som om jag har mer koll på alla nu när jag är här, än vad jag hade haft om jag var hemma...
Tro fan inte att du kommer undan bara för att atlanten och några tusen mil skiljer oss åt, jag vet nog mer än de flesta tror, hah!

Idag blir en bra dag, det känner jag på mig. Runt 10-11 kommer sandra förbi och myser med mig, Will och Maggie och stannar på både kaffe och lunch. Tiden går ju sååå mycket fortare när man har något att göra :)

Jag har träningsväk. För första gången på länge, och jag ÄLSKAR det!
Några vet om min nya plan, andra inte. Men så här ligger det iallafall till.. Jag kom ju fram till att jag både mentalt och psykiskt ändrat hela min tillvaro, alla rutiner, allt. Nu är det dags för den fysiska delen. runt 10-15 kilo ska bort (woah, det är ju en del men det är ju utspritt på ett år :P)

Så det är träning och rätt kost, vilket än så länge funkar bra. Jag och Sandra har satt mål och kommer att klara det. så det är alltså vikten, håret ska snart göras någonting åt, vi ska bleka tänder (som i hollywood, Haha!), vi ska shoppa och snart kan man börja steka i solen. Jag älskar brunbränt skinn!

Woops, nu kom S och vi ska laga pannkakor. Puss!

/k

You see, I can be myself now finally. Infact, there's nothing I can't be.

Såhär är det nu va, att jag hittat en ny låt jag obsessar LIIIITE för mycket (enligt vissa..). Låten får hela mig att må bra och bara påminner mig om att jag är här för att leva livet fullt ut. Den har passat speciellt bra som helgens soundtrack iom all sol och alla vårliga känslor.

Så, innan vi kommer för långt in i inlägget, vänligen tryck play och läs vidare med denna som bakgrundsljud.






Så. Idag är det alltså söndag och ångesten är stor. Jag vill ha en dag till. Känner mig girig, helgen har varit så kanon och jag vill bara pressa ur liiite till ur den. Men faktum kvarstår och imorgon är det tillbaka till arbetet. Veckan kommer vara fullspäckad med barn (självklart) ansökningar om Social Security Number, inskrivning på Kennesaw State University, träning och förhoppningsvis mycket sol.

Alltså börjar studierna snart. Jag och sandra har kommit fram till två mindre kurser vi vill ta som "utfyllnad" då min stora kurs inte börjar förrän i Augusti. Nu ska vi leka av oss och ta Dancing for all Occasions och Tennis - Beginners. Haha! Det blir fint. I Augusti börjar påbörjar jag min utbildning för att kunna ta personlig tränar-certifikat :) Den kursen ligger dock på 48 timmar, så den är rätt lång och enligt sandra (som redan tagit den) rätt slitig. Men visst fan klarar jag det. Ska bli asfett.

Mitt SSN måste jag ha då jag inom kort ska se till att ta det där körkortet. Känner mig inte ett dugg nervös, för att ta körkort här måste jag endast genomgå ett teoretiskt test och allt som allt kostar det mig runt $20. Vilket skämt.

Helgen har som sagt varit i världsklass, mest pga vädret. Fredagen började inte på bästa vis, men slutade desto bättre. Jag hänkade på Nick till starbucks, mötte upp lite folk och vi alla begav oss till något sorts studentkollektiv. Huset var stort och fint och både det och hela grannskapet var som taget ur desperate houswifes (ok, de flesta samhällen här är så, även vårt, fniss!). På garageuppfarten stog runt 7 Trucks. Hm.

Innuti såg det inte likadant ut dock .. där bodde alltså 4 killar och en tjej, vilket nästan talar för sig själv va? Smutstvätt och tomma cola-flaskor ÖVERALLT, men mysigt på sitt egna vis. Där träffade jag ytterliga några personer och det är ju HELT SJUKT hur trevliga och vänliga alla här är, oavsett ålder eller kön. Ytligt, may be, men jag gillar det.

Jag fick massa souvernirer (några utav killarna hade eget företag, där de tillverkade glaspärlor -!- och sålde, så nån plockade ut de finaste och gav till mig), lärde mig nya saker på gitarr och hade bara en allmänt skittrevlig kväll. Nick skjutsade mig hem och jag gick och la mig nästan direkt, helt slut efter den långa dagen.
I lördags började allting slött. Jag tog tid på mig med precis allt. Till frukost hade jag en kaka och en pizzaslice. Jag kände helt enkelt inte för att vara nyttig. Sandra kom och plockade upp mig strax efter 12 och vi åkte till starbucks (vart annars?) för kaffe och sol. Myyyyyys. Det var HELT underbart. Vi satt där i några timmar och bara sög i oss vår och värme och glada ansikten och allt annat som hör värmen till. Hela helgen har haft en typisk svensk junidags väder. inte bada-varmt, men definitivt inte tjocka-tröjor-kallt. Känns lite lustigt dock att uppleva detta i februari...

Och.. Det börjar fan bli pinsamt. Vi spenderar minst 2 dagar i veckan på Starbucks (dock OLIKA starbucks, hehe), och speciellt mycket på det närmast mig. I lördags, när vi precis var på väg att lämna vår soliga plats på uteserveringen kom managern ut med två kartonger. "These are for you, just as a thank you for coming here". Två cupcakes! :D





Sjukt gulligt. bara för att vi suttit och njutit av solen utanför just DOM några timmar.

Vi drog vidare till nya favoriten (och traditionen?) Taco Mac, där de har de godaste kycklingvingarna NÅNSIN: Buffalo hot wings served with french fries and Ranch dressing. MUMS.

Vi mötte senare upp Nick, även denna gång på Starbucks (eheh), tog en kaffe och begav oss efter honom mot en college fest. Ingen höjdare direkt. Något för trashy för både min och Sandras smak, så jag tror vi allt som allt stannade 30 min. Fick dock för första gången här uppleva de Röda och blåa plastmuggarna och vad "
Beer pong" går ut på. Heh!
Jag och sandra åkte (självklart vilse några gånger) hem, tog några öl och spratade bort natten. Imorse vaknade vi 13.00. Woho! sovit bort större delen av en skitfin solig dag. bra där!

Vi packade ihop oss, jag skötte lite av min veckostädning och vi begav oss till Waffle house. Stackarn har ju varit här i nästan 8 månader utan att ens besökt WH en enda gång. Jösses.

Sen blev det... i vanlig ordning.. en kaffe i solen utanför SB.

Sjukligt långt inlägg och grattis till alla som klarade det ända ner hit!


Imorn är det måndag och veckan kommer nog vara förbi i en binkning.
puss och på återseende.

/k



Det är dags för fredags... MYYYYYYYS!

Äntligen fredag. Eller äntligen och äntligen, veckan har ju gått så sjukt fort att jag bara vill sätta ner foten och säga till nån att sakta ner. Kommer hela året gå såhär fort? antagligen. Det är ju trots allt inte långt kvar tills jag varit här i två månader, vilket känns helt sjukt. Det känns som om det vore igår jag stog på arlanda och sa hejdå till älskade Mami, Muffe och Jonas.

Samtidigt så känner jag mig också hemma nu. De 23486 st känslor som for genom mig innan jag åkte har börjat lägga sig och jag känner mig bekväm och trygg här. Det känns som "hemma" just nu. Vilket underlättar min vardag sjukt mycket.

Just nu sover Will, Maggie kollar på den underbara rullen "Lilo&Stitch" (för kanske 5e gången den här veckan), jack och molly slöar i soffan och utanför fönstret leker ca 5 st ekorrar i solen. Jag har nog aldrig sett så många ekorrar som jag gjort här. Heh.

Jag tror att dagen kommer bli en bra dag. Eller jag hoppas iaf det, känns som att dagen började på sämsta möjliga vis och bara kan bli bättre. Morgonduschen hamnade på golvet (av nån anledning? något läckte antar jag ..) och ca 2 cm vatten överallt gjort precis ALLT blött. Alla handdukar, alla mattor och mina kläder. Så första timmen spenderades på knä, då jag försökte få bort allt vatten. Så fort jag kom upp dumpades Will över på mig och pga av hans stundande tänder (och då alltså massiva salivproduktion, för de som inte vet) så bajsades det hej vilt (Jag hoppas att iaf nån sitter och käkar samtidigt som de läser det här ;) hehe) Samtidigt som han skriker hysteriskt så fort han ser Elizabeth.
Så. Dagen kan som sagt bara bli bättre.

Update: Det BLEV sämre. Allt som blev blött i tsunamivågen i mitt badrum imorse var ju tvunget att tvättas. En matta tålde tydligen inte det och smulade bokstavligen sönder sig på ALLT annat. Så nu är alla mina handdukar och alla mina kläder prydda i ett tjockt lager orange/rött-ludd. TJOHO!

Helgen bjuder förhoppningsvis på nytt folk och mindre fest, Nick, Sandra och shopping (upp med en hand om du är förvånad.. )
:)

Puss

/k

Valentine's day.

Tjoho. Jag vet att några av er tycker att jag uppdaterar dåligt (och visst, jag håller med :P ) men så blir det lätt när man lever the busy american life, heh! Veckan som passerat har varit bra, men också tuff. Den lyckades nå sitt totala max i timmar och jag har verkligen njutit av min lediga helg. 

Lördag eftermiddag till söndag kväll har spenderats i sällskap av Sandra. Vi har besökt starbucks mer än en gång, shoppat, käkat ute, druckit vin och pratat skit. Behövligt som fan!

Ett av dagens fynd var denna. Mm! <3


Ska bara försöka vänja mig vid att börja använda klocka heh..
Utöver det inhandlades smycken, jeansleggings och solbrillor. Mhm, jag älskar Super Target. En JÄTTEaffär med pecis ALLT. Och det bästa av allt, det är billigt.


Alla hjärtans dag var (som tur va) inte så överdrivet som jag trodde att det skulle bli. Jag hade köpt en hjärtformad
Dora the explorer-bok innehållande mycket färg och roligheter till Maggie, Art och Elizabeth fick ett stort rosdoftande ljus och Izabella som kommer hem från sin pappa i Arizona på onsdag ska få något med hennes absoluta favorit; Justin Bieber. hah! Och jag fick också saker :D:D (jag älskar paket)
Jag fick en gigantisk cupcake (!!! dom har den hårda vägen fått veta om min cupcake-passion) i porslin med avtagbart lock som jag kan ha smycken eller liknande i. Jag fick mysiga återanvändbara cupcake-formar och ett gigantiskt choklad/jordnötssmör-hjärta från favoriten Reesés. FNISS! Helt lycklig innombords blev jag.

Och ajuste, ett himla sött kort!



"Karin, hope your Valentine's day is extra sweet. Happy Valentine's day, love Elizabeth, Art, Izabella, Maggie, William, - Jack and molly too! <3"

AAAAW!

Och btw, har även fått in lite bilder i mina ramar :D Mitt rum blir mer och mer hemtrevligt och mysigt!



För varje dag som går så tycker jag mer och mer om familjen. Hell, jag älskar dom! Mina och maggies pratstunder, innehållande mycket magi, prinsessor och fantasi, Williams nästan konstant leende ansikte och Izabellas "pre-tonårs-dramatik" gör att mina dagar känns så mycket lättare. Visst har även vi dåliga dagar, men överlag trivs vi nog rätt bra med varandra. Jag börjar sakta men säkert inta min roll som både "boss" och lektant. Mina värdföräldrar ger mig en del av det nödvändiga sociala livet utanför jobbet och deras mer och mer informella och riktigt mysiga sätt mot mig gör att jag känner mig välkommen och uppskattad.

Jag känner mig redo för en ny vecka med nya intryck och upplevelser. För det är faktiskt så. Ingen dag ser exakt ut som någon annan och jag lär mig något nytt och roligt varje dag. Helt ärligt, jag saknar inte sverige ett dugg. Jag saknar människorna, men inte landet. Inte mentaliteten och absolut inte snön :D

Puss och på återséende!

/k

Godmorgon Sverige, Godnatt US.

Woh! Igår hade just denna blogg 50 unika besökare! Det är så sjuuukt roligt att folk följer och läser var som händer här borta. Trodde inte alls att det var så intressant? :D

När många arbetande människor i svearike strax ska masa sig ur sängen och ut i snöstormen (yep, det är tack vare facebook omöjligt att undkomma "nyheten" om den redan historiska vintern) så har jag just krypit ner i min otroligt mysiga säng efter en lång dusch. Jag är så frälst i badrummet (se tidigare inlägg) att jag skulle kunna spendera större delen av min vakna tid där inne. På allvar.

Imorgon är en lång dag. Men tack vare schemat kommer den förhoppningsvis svischa förbi. Ska faktiskt sitta i bilen mer eller mindre hela dagen.
Ser verkligen fram emot att träffa alla hemmafruar och stå i den underbara carpooling-kön... Not.
Jovisst, jag gillar systemet med carpooling, förstår mig dock inte på de som alltid är längst fram i kön. Hur gör dom? campar dom där över natten eller? Helt seriöst så måste dom vara där minst 1 timme innan mig för att hamna så långt fram. Jag är lat och tänker helt enkelt inte stå så länge med en skitförbannad Will och en högt sjungande Maggie i baksätet.

Ska även försöka hinna med att handla lite imorn. Jag är "barnfri" nån timme eller två mitt på dagen och ska till Kroger för att handla lite cupcakes-ingredienser :D nu jävlar ska jag försöka få användning av boken jag köpte. Jag är så sjukt sugen att handla massa dekorationer och godisar och formar och allt sånt mys. SJÄLVKLART redovisas allt eventuellt koppkaks-bak här.

Och sist men inte minst, på allmän begäran, Maggie.
Såhär kan det se ut under endast EN dag. Hon byter kläder som en annan ... Nae, jag kan fan inte komma på något jag gör så många gånger under dagen som hon byter kläder. Hon är i alla fall hur sjukt söt som helst varje gång!



Den här bilden visar rätt bra en helt vanlig dag med mitt lilla busfrö.
Puss!

/k

Basement.

Idag fick jag äntligen flytta ner i den renoverade källaren. De har hållt på i nästan en månad och målat allt, lagt in ny matta, fixat, handlat och donat. Allt är med andra ord nytt och fräscht.
Älskar atmosfären här nere och speciellt att få vara i fred.



Badrummet. Och det bästa av allt, det är mitt badrum under året, bara mitt! :D
Det är så sjukt fint. Jag älskar färgerna. Stark orange/terracotta (hur stavas det?) på väggarna och resten går i rött/orange/rosa.



Mitt rum. Krämfärgade väggar och inredningen är mestadels röd med vita och svarta inslag. Sängen har jag dessutom fått prova ut själv! :D Som ni ser så har Elizabeth gått lös på IKEA. Blir ju nästan som hemma! :D



Sovrummet ur en annan vinkel. Dörren till vänster är garderob.



"vardagsrummet". Älskar färgen på väggarna här. Undrar dock om man kommer känna sig smått illamående efter nån timme här inne? heh. Innuti skänken finnes TV och någon sorts stereoanläggning. Har även hittat små prylar jag starkt misstänker är något sorts surroundsystem. Mys!



Alla mina tre små! Att sätta ögonbindel på mig och se min reaktion var tydligen dagens höjdpunkt, eftersom iallafall Maggie och Izabella spenderat senaste dygnet här nere med E och A för att göra iordning allt. Jag var som vanligt bannlyst.

Jag stortrivs. Det gör jag. Helt på riktigt. Så fort jag mår dåligt eller kanske bara har en liten svacka så flippar alla ur och tror att jag ska åka hem. Och att jag mår dåligt behöver inte alls bero på familjen eller USA över huvud taget. Oftast är det dramatiken hemma som är jobbig.
Så, snälla. Att jag mår dåligt behöver INTE betyda att dom slår mig och låter mig gå till sängs utan mat. Ok?

Puss
/k

På andra sidan Atlanten

sitter jag som en jävla idiot och tvingas tro på vad andra berättar.
Jag vet inte vad nästa steg utifrån det här är. Jag mår bara piss.


Lördag eftermiddag och jag har ännu inte ens lämnat mitt rum i det stora huset i Marietta.
Familjen reder sitt utanför dörren men jag klarar inte att gå utanför min dörr och träffa nån, prata med nån. Sitter bara i mörkret och känner mig lurad och besviken.

Har aldrig kännt mig så instängd. Ingen att prata med. Kan inte prata med familjen, inte ringa hem. Bara sitta själv och göra allting värre inombords.

Fyfan.

Amerikanska tv-reklamer

... Är asroliga. Det är plastigt, fjantigt, övedrivet tydligt, patriotiskt och innehåller nästan alltid ett barn eller en gamling. Orden "healthy", "weightloss" och "free"är standard. Jag älskart. älskar dock inte lika mycket att reklampauserna är HELA tiden, dubbelt så många ggr som hemma.

Idag är jag iaf glad. Trots regnet utanför fönsterna. Huset är tyst och lugnt, Maggie är i skolan och ska inte hämtas förren 1 då hon har "Lunch-bunch" (varje torsdag har hon lunch med sig och dom äter i skolan), Will waknade just och jag passar på att gosa och pussa på honom när han är så nyvaken och mysig (han gör mindre motstånd då haha).



Nu ska jag fixa lite käk till herrn och hålla tummarna för att bästa syster kommer till US hon med! Hon har fått kontakt med en svensk familj som ska hit och behöver barnflicka i 3 månader. Dock i arkansas men betydligt närmre än sverige :) håll tummarna!

Puss!
/k

Hemlängtan suger.

För det är vad jag har just precis nu. Jag har konstant en sorts utanförkänsla här som inte är rolig någonstans. Det blir ju så eftersom jag bor hos en familj som inte är min familj. Trots att de säger att de vill att jag blir en del av familjen och att jag tycker det är skönt att höra, så är jag ju faktiskt bara här för att jobba. Det blir mer och mer tydligt.

Imorse försov jag mig. Förvissa bara 20 minuter. Hemma hade det inte varit någon big deal, vad jag än skullee göra. Här blev det riktigt pinsamt. Men jag är ju så klantig... vaknade imorse och hörde wills skrik, pluggade i hörlurarna och hörde inget alls, - inte ens när väckarklockan ringde.
Och det känns som att det inte gillades alls. Fan.

Usch. Jag känner mig helt kass inombords. jag VET att det är en svacka och att det blir bättre, så ni behöver inte berätta det för mig.
Jag vet inte alls hur jag ska göra. Älskar att prata med hemma men mår inte ALLS bra efteråt. Får bara större hemlängtan.

Uschuschusch. Vill bara att idag ska vara över. Har någon sorts ångest inför eftermiddagen då jag ska låta en okänd människa rätta till min rygg. Spännande. Dyrt är det också.

/k

Update.

Måndag igen. Exakt 4 veckor sedan jag lämnade sverige. Det är tamigfan det längsta jag varit hemifrån nånsin. Hemlängtan har visat sig i diverse olika former men överlag trivs jag som fisken i vattnet. Jag älskar alla nya saker som jag testat och allt jag har att se fram emot att testa. Jag älskar barnen och känner mig bekväm med att vara själv med dem. Jag har redan träffat människor jag klickar med och mina värdföräldrar är bara bäst.

Igår hade jag mitt första Au Pair möte vilket var ... inte det roligaste jag varit med om. Min kontaktperson (LCC person), Wendy, är en himla tråkig och regelstrikt person. Ingen har anklagat henne för att ha bra fantasi: Mötet var på The Jazzercise, ett gym där vi i stor grupp fick genomgå något sorts friskis och svettis-pass. Jag är så sjukt otränad och min rygg är på gränsen till riktigt paj, vilket innebar en hel del smärta och en hel del svett.

Sandra, en svensk tjej som bor i Acworth (ca 15 min från mig) plockade upp mig innan mötet. vi tog en kaffe på starbucks och snackade skit. Efter träningspasset åkte vi till La Purilla, en mexikans restaurang och käkade. Inte min bästa mat-upplevelse so far ...

När jag kom hem fick jag bästa välkomnandet av Maggie som rusade ner för trapporna, Utbrast "KARIIIIIIIIN!!!!!" och slängde sig i mina armar. Det gjorde verkligen min dag.

Gash. Skulle kunna fortsätta ett tag till och skriva av mig ordentligt, men nu vaknade lillen och är grinigare än nånsin. Stackarn har inte riktigt blivit av med sin förkylning än och har svårt att sova.

Så.. på återseéende.

/k