You won't see me, but I'm watching you.

Jag är trött. sååå trött. Lång dag. Helt ok, men lång.

Jag håller inlägget kort:

Dagens like: Helt klart filmen Bolt - Bästa, charmigaste, finaste, sötaste filmen på mycket mycket länge. Uppnådde VERKLIGEN mina höga förväntningar (yes, dom var riktigt höga eftersom jag väntat på filmsläppet sen i .. oktober typ).
Dagens like #2: Syster och fias ankomst. Det blir en bra helg, det vet jag.

Dagens dislike
: Allt jävla farande. En stökig skoldag, plugg och jävlighet vid hemkomsten, storhandla i knappa 2 timmar, hämta, lämna, skjutsa. Tröööött.

så, sova nu. Pronto!
puss!
/k

Jag var, är och kommer alltid vara.

Uäääh.
Redan onsdag kväll, dagarna går så fort! :O
Imorgon är det då alltså torsdag, vilket innebär veckans enda heldag. Pewh.
Tur då att jag redan nu för en gångs skull är trött, kanske är jag utvilad och redo imorn.

Dagens like: den enorma LYX-semlan jag käkade på Lindahls. Fikade med girlsen efter skolan, det var mys! Och japp, semlor är bland det bästa jag vet, ligger nog tamejfan i samma mums-kategori som kräftor.
Dagens dislike: Mitt enorma arbete om sovjetunionen och min oförmåga att få det klart. Jag börjar dock se botten nu.

Nu ska jag utöka arbetet med ännu några rader, närma mig slutet lite mer. Sen får det vara bra. Som sagt, lång dag imorgon.
Efter skolan ska jag dessutom äntligen ta mig iväg till badhuset och simma. Det blir nice. Hinner jag blir det några vändor på bandet också, men jag känner mig skeptiskt inställd till det.

Puss!
/k

The garden's tale

Imens står solen over højen
Han mindes den sommer hvor hun strålede
Forsvandt i haven grøn
Og træernes sang hun fandt

- Volbeat <3

Time keeps painting my darling.

Yes, nu behöver jag allt skriva av mig lite.
Jag hatar den här känslan. Den här välbekanta känslan när man själv tippat över kanten, när man dessutom är medveten om att det kanske inte är besvarat. Idag var en speciell dag, första dagen det blivit såhär sedan vi .. träffades, om man nu vill kalla det så.
Men fy, jag vill inte sakna, undra och tycka om. Nej, kärlek är för töntar som inte kan slåss!
Eller?

Och påtal om det så tittade jag på Bonde söker fru - Bröllopet - idag, tv4 hade nån sändning. Jag har inte ens följt skiten men bölade ändå värre än någon annan på plats. Herregud, jag älskar verkligen bröllop.

Dagen har förövrigt varit helt ok. Det negativa var trötthet, ack, denna trötthet. Alltid trött, men jag gör som alla andra; skyller på årstiden. Det positiva har lätt varit mina bizznizz-färdigheter. Tradera är numer min bästa vän och jag har än en gång avklarat ett fotojobb. Det klirrar dödsskönt i plånkan!

Smakprov från dagens session:










... Och sen verkar det som att blogg.se inte vill ladda upp fler. Jaja. Nu ska jag göra ungefär ingenting och sen sova.
Imorgon blir det Psykologi på förmiddagen, passa lillfisen på eftermiddagen och ägna resten av dagen åt Sovjetunionen. Mums.

/k

I know what you are, what you are baby.

MMMMM det blev en riktik trevlig afton! Vi kom överrens helt jättebra, för första gången typ.. någonsin.
Och den här bror-syster-ut-och-supa-grejen är även den lite av en premiär. Jag blir glad, idag gick vi ut för att snacka skit och ha roligt, vilket vi verkligen hade. Känns skönt, vi har med andra ord nått en helt ny nivå. Jag har aldrig kunnat umgås med min bror som ikväll. BRA SKIT, jag blir glad.

Och det var väl egentligen vad jag behövde, efter dessa två dagar av helvete. Men, jag återkommer dock till föregående inlägg: Jag blir så jävla less. Jag vill ha dig, frågan är dock om det är besvarat.

Så, kära läsare, här är sanningen (i en lite grövre fylleverision): Jag vill ha dig så jävla mycket. Jag vill vara din.
Utblottad, förödmjukad och rentav patetisk. Hej!

nu ska jag försvinna i filmatiseringen av boken jag just läst ut: Låt den rätte komma in. Mina förväntningar är (som alltid när man läst boken först) höga!

godnatt.
/k

Ur en klar himmel faller bomben ner, vi ligger stilla i en krater, ler. När vi ser vår samtid brinna ner.

Fy fan vad less jag blir. Just nu känns det lite som att de senaste månaderna av välbefinnande ger mig allt det där onda jag hoppat över på en och samma gång.

Jag orkar inte riktigt ta det nu, utan istället ska jag och min lika bittra bror ge oss ner på stan och in i dimman. Det blir väl en kväll med fyllesentimentalitet, hat och svordomar. Vi ha några år att ta igen, han och jag.

Mh, det bästa alternativet känns det som nu, jag behöver det.

På återseende.
/k


See the titie klitie hootie boogie woogie wicked girl!

Hola!

Idag är det torsdag vilket, vanligtvis, efterföljs av underbara underbara fredag. Mhm, och då kommer McDreamy hit och hälsar på, mycket generöst av honom att hälsa på en flicka i nöd!
Det är skönt att jag kan nämna honom fritt här. Han har öppet uttalat sig om att bloggar är det värsta han vet och länken till denna har han sedan länge glömt bort. THE KUST IS KLAR, I say!

Och bööh jag har ju då (ca 3 ½ år senare än alla andra) fått upp ögonen för Tradera. WOHOO jag tjänar pengar på skit som jag aldrig kommer använda igen!
Var tog egentligen loppiskulturen vägen? jag trodde nog att jag inte gillade den, men damn- it feels so good!

Så vad säger ni Jenny, Malin och Linda? Loppis framöver? Om vi nu går runt och kikar eller står bakom borden kvittar mig. Det är mysigt!

Mysigt ja.. haha jag har alltid alltid nedvärderat husliga, mysiga sysslor. Plötsligt är det det bästa som finns. Baka bullar, pyssla, gå på loppis. Är det det här som kallas vuxenlivet? Vilket jävla as det är, bara smyger sig på utan att man märker det.
I vilket fall som helst. Jag funderar på att droppa alla mina karriärsplaner för ett liv som hemmafru! Skaffa mig en stilig, välbärgad karl så att jag får mig ett stort fint hus med hästar och hundar och en drös vackra barn. Mina uppgifter blir att ta hand om huset och umgås med mina rika vänninor. Varför inte?
Eller ja, Nä.

Men en rik snygging till karl ska jag nog skaffa mig i vilket fall.

Nästa helg kommer syrran + Fija och vi ska tillsammans göra stadens gator osäkra. Jag är redan pepp, det blir sweeeet.

nu har jag glömt bort allt annat jag tänkte skriva här, men kanske lika bra. Börjar lika noveller, mina inlägg.
Återkommer om jag plötsligt minns vad jag vill ha sagt, men risken är otroligt liten (alla som känner till min minneskapacitet förstår nog)
Puss!
ps, jag är glad idag. höhö.
/k

Don't speak, I know just what you're saying.

Idag är jag sjuk, men en hemmadag förtjänar jag verkligen såhär efter sena nätter. Tanken är att bara ta det lugnt och ja,  plugga en del då.

Jag kräks lite på sovjetunionen. Visst finns det mycket fakta tillgodo men ja, det gäller ju att sortera ut det relevanta. Och med tanke på hur trög jag känner mig idag så.. går det inte framåt.

Imorgon börjar allvaret igen. ska bli skönt att få tillbaka någon sorts rutin. Bara ge järnet sista 5 månaderna. Sen är det klart!

nä, nu ska jag fortsätta mitt skrivande om bolsjevikerna, Vladimir Lenin och allt därimellan.

/k

Gonna give my heart away, leave it to the other girls to play.

Dagen har varit trött. Så jävla.. trött. Men en förklaring kan ju vara att det är tisdag, dagen då helgens bravader, vilket resulterar i sömnlöshet, kommer ikapp.

Men ja, det har trots det varit en bra dag. Känns som att jag varit överallt och ingenstans ungefär hela tiden.
Det började mot gamla skolan, samtal med Thomas och övriga i klassen som inte har praktik. Kom inte fram till NÅGOT vettigt, utan saker och ting blev bara värre. Vem som tabbat sig vet jag inte, men en käftsmäll till ansvarig(a) för halvkatastrofen, jaa-a!

Sedan tog jag en titt in i vindsvåningen för att hitta en slö Linda, en trött tore, samt två vilda katter.
Hann inte stanna en längre stund då jag skulle iväg till drags för ännu ett möte, denna gång med Syo. och OJ vad jag har väntat på EN ENDA människa på hela JB som kan slå näven i bordet och visa hur saker hädanefter ska gå till. En stor eloge till Nina som hjälpte mig bort från praktikens värld och tar hand om alla konsekvenser gällande betyg och Thomas!

Sedan stal jag en banan i matsalen och åkte hem. Gjorde lite smooties och brast ut i glädjedans när jag hittade brevet från tele2. ÄNTLIGEN en fungerande telefon!
Snart var det dags att sätta sig i bilen igen för att rulla iväg till linda, hämta upp henne och lillkatten för ett besök hos veterinären. Inga livshotande sjukdomar, men lite antibiotika ska det allt ätas framöver. Purr.
På vägen hem plockade jag upp en rulle som jag åt i ensamhet hemma. mm.

Dagen har med andra ord varit helt ok. Imorn blir det FET pluggdag, ångesten ska äntligen lyftas från mina axlar.
Gårdagen var förövrigt även den helt okej, speciellt då jag fick träffa lillfisen igen. Hon får mitt hjärta att slå volter i bröstet, speciellt med det extremt fula låtsas-skrattet hon börjat med.

Innan jag avslutar skulle jag vilja nämna bandet Portishead, speciellt låtarna Wandering star, Numb och Glorybox. Minnen flödar över mig igen och jag älskar det. Helt klart värt att ägna några minuter till!

Natti!
/k

You give me miles and miles of mountains and I'll ask for the sea.

Näe nu jävlar. Hur kan jag få en klump i bröstet av att se twilightklipp på youtube? Jagmenar, jag kom överrens med mig själv direkt efter filmen att det var just en sådan film som inte lämnar avtryck. Men ändå... Fy fan, sådan kärlek, finns den?
haha alltså, ptja, om vi utelämnar vampyrbiten då..
men just det här, man träffas och vet direkt.

Jag vet inte, jag bryr mig dessutom föga, men kan inte sluta tycka att det vore fint.

Imorgon sätter träning igång vilket jag är sjukt pepp på nu.
Det ska funka.

Och sist men inte minst, damn. Jag känner inte igen mig själv, känns som en sjukt främmande situation.
Men jag är inte säker på att det är något negativt. Det gör mig rastlös, sömnlös, mentalt instabil och rentav galen. Men jag tror att det känns rätt bra ändå. Jag mår bättre än någonsin.

/k


And I find it kind of funny, find it kind of sad.

.. The dreams in wich I'm dying are the best I've ever had.

Hej och förlåt. Förlåt för att jag inte uppdaterat på länge.
Det har hänt så mycket och jag orkar för tillfället inte ta upp allt här. Jul och nyår har hunnit passera och så även mitt sista jullov, någonsin. Det var trotsallt fint och bra. Jag hann med mycket och är relativt nöjd.
Dessutom mjukstartar skolan med praktik den kommande veckan (note; jag har ingen praktik) så jag upplever för en gångs skull inte den vanliga börja-skolan-käftsmällen.
bra.

Och nu är det förövrigt nya tag som gäller, ungefär gällande ALLT. Ett livsstilsombyte, om man så vill kalla det för det. Hälsan skall förbättras och humöret ska upp, för det gångna året är nu passé, historia. Jag får (thank God) aldrig tillbaka det året som varit. Det vill jag inte heller. För jag ska göra 2009 till det bästa.

Nytt år och nya ångestladdade grubblerier. Det här året är speciellt. Mycket kommer hända.
Men det värsta är trots allt ovissheten om framtiden. Efter studenten och så alltså, vart kommer jag att bo?
Jag låter det vara tillsvidare, vet ju att allt faktiskt beror på hur jag kommer att ligga till på jobbfronten, eller snarare, vart det kommande jobbet ligger. Vid årsslutet kanske jag inte ens befinner mig i Sverige, vem vet?
Inte jag iallafall, och det är väl där ångesten har sin grund.

Jaja, jag försöker iallafall ta det mesta med en klackspark. Det har funkat hittills och fungerar nog i ett par månader till. Och jag lovar, uppdateringarna här ska bli bättre hädanefter.

Innan jag avslutar vill jag tacka alla inblandade, som gjort detta lov så bra. Som ett sorts tacktal, kan man säga.
Utan inbördes ordning så är nog ändå huvudpersonerna Jenny, Malin, Linda, Tore och Edson. Syster är inte att glömma då jul och hennes födelsedag firades hemma hos henne. Johan har varit sitt vanliga charmiga jag och pixie har jag sett lite av, men är glad för det lilla. Jag vill tacka Sandra och Laana, som båda skickade julkort. En tillsynes liten handlig, men stor för mig. Jag vill tacka Min bror och maria, samt lillsnutten, bara för att det är en befrielse att sätta min fot innanför deras dörr.  jag vill även tacka Mamma och uffe, i vanlig ordning, bara för att dom är bäst. Stöttar mig i allt och finns till 100%.
Så, tack.


Känslan, den kan jag leva på.
Ja, det är rätt fint ändå.

..godnatt.
/k