Do you remember when we used to sing?

Yep. Idag/inatt känner jag mig som den där Brown Eyed Girl Van Morrison sjunger om. Vad håller min rödhåriga älskling på att koka ihop? Hemligheter och texter jag varken får höra eller se. vafan! Gör man så? It better be good.
Restaurang kanske? Eller kanske teater eller nåt? nää va.. Nåt med människor omkring iaf eftersom fina kläder och hårgrejor ombads. Så inte på tu man hand. Hm.

Med griller i huvudet och alldeles ensam utan den där axeln jag så gärna somnar mot. Och en vecka kvar. Känns som om jag räknar sekunder till avresa. Skräckblandad förväntan. Usch, magen är bara som en berg-och-dal-bana.

Nu ska jag försöka sluta tänka på hostan som hotar hälsan kommande vecka och bara njuta av familj och vänner.



Och dom säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland, genom en iskall vinter. <3

/k