It's not goodbye, it's see you later.
Okej, jag har inte den blekaste hur jag ska kunna summera den hittills mest händelserika veckan i mitt liv, i ett enda sketet blogginlägg, men jag ska göra mitt bästa. Kan dessutom inte sitta uppe länge till så ska hålla det så kort jag kan.
tror dessutom att det bara kommer handla om avslutet i Atlanta. I Nästa inlägg skrivs det om SF. Jag lovar.
Fredag 31/12
Jag jobbade. Amber och Courtenay kom över, jag la ungarna (Izabella var i Virginia, så bara William och Maggie) och vi myste framför tvn (Atlanta har den här grejen att istället för "drop the ball" som N.Y gör, så släpper dom en persika. Japp, skit lame, bara en gigantisk persika som faller till marken.. ) med skumpa och en drös telefonsamtal till precis alla och deras brorsor också.
Kvällen avslutades för min del i gästrummet på mellanvåningen så jag kunde vara nära maggie, då A och E inte kommit hem än... kl var nu 4... Vaknar med ett ryck kl 6 av att william genom babymonitorn försöker tala om för mig att han vill upp. Jag hämtar honom, inser att A och E fortfarande inte är hemma. Vafan. Blir skitförbannad, ringer dom typ 4864 gånger, de kommer hem, jag går och lägger mig typ två timmar.
Senare på dagen åkte vi iväg hela familjen och käkade hamburgare på ett ballt 50-talsställe. De bad om ursäkt och jag var mindre arg.
Fortfarande trött dock efter typ 4 timmars sömn.
Väl hemma bytes det om och jag beger mig mot Erics, som hade fest. Det var bäst. Folket bestog till största del av alla de nära jag umgicks mycket med innan shad-incidenten. Awesome. Jag svängde mina lurviga och hade skittrevligt med Eric och två galet roliga lesbiska brudar ända fram till 7-snåret (alla andra hade droppat av mellan 2 och 4..)
Vaknade med ett ryck morgonen efter, minns inte riktigt hur, var och när jag gick och la mig men tänkte att man lever ju bara en gång och åkte med Kyle för att käka frulle. Vi hamnade på wafflehouse och han körde därefter hem mig då jag ca en timme senare måste till ett Au-pairmöte.
Kommer självklart försent, bakfull och dan. (3 timmars sömn uppepå föregående natts insomnia satt inte heller helt rätt).. Efter mötet lyckas Julia, Lucia och Christine att tjata med mig på en snabb fika i avenues. Det som skulle gå snabbt förvandlas snabbt till en seg shoppingrunda och jag försöker skylla på mina värdföräldrar att jag måste gå (De skulle förvisso till kompisar och käka middag, så jag va tvungen att va hemma en viss tid). Julia börjar stortjuta och slänger sig på mig. Jag får panik, klämmer fram en tår tillbaka och mer eller mindre springer därifrån.
Art smsar; Kan du köpa 3 lime åt mig?
vafan. Jag vill hem och sova. och packa. låt mig va. Men ok, jag köper hans förbannade limes.
Courtenay smsar: Kaffe på bucks?
Aaah, men jag måste vara hemma om typ 30 min (lögn, jag vill bara hem och sova...)
Court: Sounds good.
Väl efter en 10 min kaffe rullar Miriam in på parkeringen. Mer eller mindre tvingar med mig till affären och köper dyra hej-då-smycken åt mig (bild kommer). Vi åker tillbaka till starbucks för att hämta vanen, jag går med på att hon kan följa med mig hem och umgås lite när familjen åker på middag.
Somnar nästan vid ratten på vägen hem.
Rullar in på min gata och ser ca 15-20 bilar längs med huset. Känner igen varenda jävla bil.
Förstår ingenting. Kommer in i köket. Möts av precis alla ansikten jag lärt känna och kommit nära detta år. Alla var där. Sjävklart också au-pair-tjejerna, courtenay och Miriam, som alla fått i uppgift att uppehålla mig under dagen. Elizabeth hade styrt med allt. Det fast hur mycket mat som helst (självklart all MIN favoritmat), obegränsat med öl och alla de jag tyckte mest om.
Kort sagt, trots ca 7 tim sömn på totalt ca 60 timmar, världens bästa helg.
nu, sova. Upp tidigt imorn. Lovar ett inlägg imorn om SF.
/k
tror dessutom att det bara kommer handla om avslutet i Atlanta. I Nästa inlägg skrivs det om SF. Jag lovar.
Fredag 31/12
Jag jobbade. Amber och Courtenay kom över, jag la ungarna (Izabella var i Virginia, så bara William och Maggie) och vi myste framför tvn (Atlanta har den här grejen att istället för "drop the ball" som N.Y gör, så släpper dom en persika. Japp, skit lame, bara en gigantisk persika som faller till marken.. ) med skumpa och en drös telefonsamtal till precis alla och deras brorsor också.
Kvällen avslutades för min del i gästrummet på mellanvåningen så jag kunde vara nära maggie, då A och E inte kommit hem än... kl var nu 4... Vaknar med ett ryck kl 6 av att william genom babymonitorn försöker tala om för mig att han vill upp. Jag hämtar honom, inser att A och E fortfarande inte är hemma. Vafan. Blir skitförbannad, ringer dom typ 4864 gånger, de kommer hem, jag går och lägger mig typ två timmar.
Senare på dagen åkte vi iväg hela familjen och käkade hamburgare på ett ballt 50-talsställe. De bad om ursäkt och jag var mindre arg.
Fortfarande trött dock efter typ 4 timmars sömn.
Väl hemma bytes det om och jag beger mig mot Erics, som hade fest. Det var bäst. Folket bestog till största del av alla de nära jag umgicks mycket med innan shad-incidenten. Awesome. Jag svängde mina lurviga och hade skittrevligt med Eric och två galet roliga lesbiska brudar ända fram till 7-snåret (alla andra hade droppat av mellan 2 och 4..)
Vaknade med ett ryck morgonen efter, minns inte riktigt hur, var och när jag gick och la mig men tänkte att man lever ju bara en gång och åkte med Kyle för att käka frulle. Vi hamnade på wafflehouse och han körde därefter hem mig då jag ca en timme senare måste till ett Au-pairmöte.
Kommer självklart försent, bakfull och dan. (3 timmars sömn uppepå föregående natts insomnia satt inte heller helt rätt).. Efter mötet lyckas Julia, Lucia och Christine att tjata med mig på en snabb fika i avenues. Det som skulle gå snabbt förvandlas snabbt till en seg shoppingrunda och jag försöker skylla på mina värdföräldrar att jag måste gå (De skulle förvisso till kompisar och käka middag, så jag va tvungen att va hemma en viss tid). Julia börjar stortjuta och slänger sig på mig. Jag får panik, klämmer fram en tår tillbaka och mer eller mindre springer därifrån.
Art smsar; Kan du köpa 3 lime åt mig?
vafan. Jag vill hem och sova. och packa. låt mig va. Men ok, jag köper hans förbannade limes.
Courtenay smsar: Kaffe på bucks?
Aaah, men jag måste vara hemma om typ 30 min (lögn, jag vill bara hem och sova...)
Court: Sounds good.
Väl efter en 10 min kaffe rullar Miriam in på parkeringen. Mer eller mindre tvingar med mig till affären och köper dyra hej-då-smycken åt mig (bild kommer). Vi åker tillbaka till starbucks för att hämta vanen, jag går med på att hon kan följa med mig hem och umgås lite när familjen åker på middag.
Somnar nästan vid ratten på vägen hem.
Rullar in på min gata och ser ca 15-20 bilar längs med huset. Känner igen varenda jävla bil.
Förstår ingenting. Kommer in i köket. Möts av precis alla ansikten jag lärt känna och kommit nära detta år. Alla var där. Sjävklart också au-pair-tjejerna, courtenay och Miriam, som alla fått i uppgift att uppehålla mig under dagen. Elizabeth hade styrt med allt. Det fast hur mycket mat som helst (självklart all MIN favoritmat), obegränsat med öl och alla de jag tyckte mest om.
Kort sagt, trots ca 7 tim sömn på totalt ca 60 timmar, världens bästa helg.
nu, sova. Upp tidigt imorn. Lovar ett inlägg imorn om SF.
/k
Kommentarer
Postat av: josephine
Oj vad jag nördar sönder, men inser att jag är väldigt dåligt på att kommentera dina inlägg!
Du är typ ballast, du är bra! Hojta till när du vill och kan skypa!! :) :) :) :) :) <3
Postat av: Mamma
Mmmm, äntligen va mysigt. Kul avslut på ditt år i Atl. Många kramar till Elisabeth som ordnat allt. Kram
Postat av: Emelie
Häftigt att få en överraskningsfest fixad åt sig....!! :)
Trackback