Mr. Bean.

Jag jobbar med honom. Eller jag jobbar iallafall med en person som är rysligt lik honom till báde sätt och tal. Fnissar lite inombords sáfort han öppnad munnen. Det bästa av allt är att han efter 2 veckor fortfarande inte hajar att jag inte pratar sá mycket tyska. "Keine Deutsch" verkar inte finnas i hans vokabulär. Myskillen.

Fredag, äntligen. Jag har haft en halvkass dag men noterade en extrem höjning i humöret sáfort jag steg innanför dörren hemma. T ákte nästan direkt till träning, herr und frau Stumpf ákte nyss till en fest och här sitter jag, nyduschad och pá bästa myshumöret själv (eller ja, vovvarna är ju hemma) och väntar pá min pojk.
Tanken var att vi skulle ha spelkväll med Nadine och Christian (T:s syster resp. sváger) men de ställde in. Trötta. Helt okej, vi tar det imorrn istället. Ikväll beställer vi pizza, dricker alkohol och har kvalitetstid.


Fyfan vad fort det gár med spráket förövrigt. Känner redan att jag behärskar att föra enklare konversationer med alla icke-engelsktalande pá jobbet (dvs. alla). Jag är sjukt stolt över mig själv. Men svárt som ja.. skitsvárt.

Fortfarande inga bilder härifrán. Dáligt, Karin, dáligt. för första gángen pá länge kan jag ju säga att jag har mycket att göra. Är trött de fá stunder jag faktiskt har för mig själv. Typ som nu.

och jajuste, igár beställdes en resa hem till Sverige över jul! 60 spänn. Det är ju inte sá att man klagar direkt. jag <3 Ryanair. Sá den 17e december är jag tillbaka! :))))

Nu ska jag länsa skápen pá tortillachips sá jag inte svälter ihjäl. Typ.

/k

Kommentarer
Postat av: CuddlyCake

Hur länge blir du kvar då? ;P


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback